SÖKRESULTAT

Sverige har hög sysselsättning jämfört med de flesta andra länder. Samtidigt finns det naturligtvis flera utmaningar. En sådan utmaning är att arbetsmarknaden i Sverige blir alltmer tudelad mellan å ena sidan personer som har lätt att få arbete (de med yrkeserfarenhet och längre utbildning) - å andra sidan personer utan yrkeserfarenhet och med kort utbildning, som har allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa personer riskerar att varaktigt hamna utanför arbetsmarknaden, även när efterfrågan på arbetskraft är stor. Det gäller inte minst våra unga och nyanlända. Därför behövs ökad rörlighet på arbetsmarknaden i stort och fler vägar in för personer som har en svag ställning, exempelvis genom tidsbegränsade anställningar. Om kostnaderna vid uppsägningar är höga och oförutsägbara kan det leda till att företagen inte vågar anställa, vilket riskerar att ytterligare drabba alla som av olika anledningar står längre ifrån arbetsmarknaden. Samtidigt pågår en ständig och snabb strukturomvandling av näringslivet och arbetsmarknaden i övrigt, som leder till att många nya arbetstillfällen uppstår. Förhållandena på arbetsmarknaden liksom i övriga samhället påverkas av bland annat globalisering, digitalisering och teknisk utveckling. Detta innebär att både arbetsgivarnas och arbetstagarnas förutsättningar och behov förändras. Arbetsgivare behöver ökad flexibilitet och förutsägbarhet för att kunna anpassa sina verksamheter och klara konkurrensen. Inte minst gäller detta mindre företag. Arbetstagarna å sin sida behöver ett skydd som är anpassat för den nya arbetsmarknaden, där en viktig del av tryggheten består av kontinuerlig kompetensutveckling inom anställningen och därigenom förstärkt anställningsbarhet. Regeringen beslutade mot bakgrund av detta, under våren 2019 att tillsätta en utredning för att undersöka hur en modernisering av arbetsrätten skulle kunna se ut. Justitierådet Gudmund Toijer utsågs som utredare och utredningen är beräknad att presenteras senast den 31 maj 2020. Syftet med utredningen är att lagen om anställningsskydd ska anpassas efter utvecklingen som skett på arbetsmarknaden sedan 1970-talet, samtidigt som den svenska modellen värnas och balansen mellan arbetsmarknadens parter bevaras. Förändringarna som ska genomföras i LAS med anledning av utredningen ska genomföras senast 2021. Utredningens utgångspunkter - Arbetstagares trygghet på dagens arbetsmarknad avgörs i praktiken av om individens kunskaper och kompetens motsvarar vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. - Utredarens förslag bör sammantaget innebära en ökad flexibilitet för arbetsgivaren när det gäller personalens sammansättning, samtidigt som arbetsgivarens ansvar för de anställdas kompetensutveckling och omställningsförmåga stärks. - Utredarens förslag bör också sammantaget innebära ökade möjligheter för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att kunna anställas. Uppdraget till utredningen innehåller fyra deluppdrag Utarbetande av lagförslag för tydligt utökade undantag från turordningsreglerna i LAS. Utarbetande av lagförslag för att inom ramen för anställningen stärka arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling och anställdas omställningsförmåga. Utarbetande av lagförslag som, främst för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägning samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls. Utredningen ska överväga lagförslag i syfte att skapa en bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor. Det har varit stor debatt kring just utökad möjlighet till undantag från turordningsreglerna. I dagens lagstiftning har man som litet företag (max tio anställda) möjlighet att undanta endast två personer från turordningen och således behålla dessa. Utredningen har stort fokus på att just undersöka möjligheterna för att utöka flexibiliteten hos de mindre företagen, samtidigt som man ska bygga vidare på de kollektivavtalslösningar som redan finns. Arbetsmarknadens parters autonomi och självständighet är en förutsättning för att parterna fortsatt ska kunna ta ett stort ansvar för regleringen på arbetsmarknaden i syfte att skapa flexibla lösningar som är anpassade för olika branscher. Undantag om 6 personer Utredningen har sedan dess initierande fortskridit och Gudmund Toijer har nu lagt ett förslag för arbetsmarknadens parter som innebär att sex personer ska kunna undantas vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. En förutsättning för att få göra ett undantag på sex personer är att arbetsgivaren sett till att det finns medel till kompetensutveckling av anställda. Vidare ska undantagsrätten vara kopplad till krav på kollektivavtal eller försäkring med kollektivavtalsenligt innehåll. Kollektivavtalen eller försäkringarna ska sedan innehålla regler om avsättning av pengar till de anställdas kompetensutveckling. De sex undantagen skulle gälla på alla arbetsplatser, oavsett storlek. Framtiden får utvisa Hur arbetsmarknadens parter kommer slutligt landa i frågan är inte klart – det finns många fack som anser att det inte föreligger något behov av att ändra reglerna i LAS alls. Vidare har många arbetstagarorganisationer åsikten att man i denna covid-19 kris inte kan ”ytterligare försämra villkoren för arbetstagarna” och att utredningen i ljuset av detta ska skrotas helt. Arbetsgivarorganisationerna står på andra sidan och hävdar att virusutbrottet tvärtom gör det än mer angeläget att få igenom förändringar i arbetslagstiftningen för att stimulera till ökade rekryteringsvilja. Utredningen fortgår och kommer presenteras i slutet på maj. Uppdatering följer därefter.

Regeringen presenterade den 30 april 2020 ett nytt förslag till stödpaket för företag som har haft ett omsättningstapp till följd corona-krisen. Regeringen bedömer att 180 000 företag kan omfattas av stödet som totalt uppgår till ca. 39 miljarder kronor. Stödet är åsyftat att underlätta för företag som behöver ställa om sina verksamheter för att möta det ändrade ekonomiska klimatet som uppstått med anledning av covid-19 utbrottet. Exempel på förändring i verksamhet kan i sammanhanget vara restauranter som till större delen numera säljer hämtmat, eller taxibolag som börjar köra leveranser istället för kunder. Det kan också röra sig om exempelvis plastföretag som ställer om sin verksamhet till att producera material till sjukvård etc. Storleken på stödet beror på hur stort bortfall av sin verksamhet man har haft och kan variera mellan 22,5 till 75 % av företagets fasta kostnader, exkl. lönekostnader, för mars och april 2020. Maxbeloppet föreslås bli 150 milj. per företag. För att kvalificera sig behöver företaget ha omsatt minst 250 000 kronor föregående år och haft ett omsättningstapp på minst 30 %. Detta ska beräknas på mars och april 2020 jämfört med samma månader 2019. Regeringen kommer utveckla detta mer i en ändringsbudget, med tidigast ikraftträdande-datum 1 juli 2020. Mer information kommer längre fram. Kontakta oss gärna om ni behöver hjälp med er verksamhet!

För arbetsgivare som inte har kollektivavtal är förutsättningarna för att permittera sin personal andra är för arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal. För de utan kollektivavtal krävs en en överenskommelse med minst 70 procent av de anställda inom en och samma driftsenhet. Enligt Tillväxtverket följer definitionen av begreppet driftsenhet densamma som gäller enligt allmänna arbetsrättsliga regler som vid uppsägning pga. arbetsbrist. När det uppstår en arbetsbristsituation så träder huvudregeln in att det är den sist anställde som får sluta först enligt ”sist-in-först-ut” principen. För att kunna se detta så måste man alltid upprätta en turordningslista, en uppställning av de anställda på företaget uppsatta efter anställningstid. Den med längst anställningstid står högst upp och sedan följer de anställda efter varandra utefter arbetstidens längd, med den med kortast anställningstid sist på listan. Har man kollektivavtal så gör man turordningslistor per avtalsområde, dvs. man gör skillnad mellan arbetare och tjänstemän. Har man många anställda på olika ställen, så görs det även flera listor inom samma avtalsområde beroende av om man har flera driftsenheter. Har man inte kollektivavtal så gör man en turordningslista enbart per driftsenhet, utan särskiljande mellan arbetare och tjänstemän. Den stora skillnaden mellan denna korttidsarbetssituation och en ”vanlig” arbetsbristsituation, är att man här inte särskiljer på arbetare och tjänstemän vilket kan leda till praktiska problem. Eftersom man som icke-kollektivavtalsbunden arbetsgivare inte får korttidspermittera olika för de som tecknar avtalet om korttidsarbete, ska permitteringsgraden vara lika för alla. Detta är sannolikt inte helt optimalt för de företag som har både arbetare och tjänstemän som jobbar på olika avdelningar och som påverkas i olika utsträckning av covid-19 utbrottet. Vad är en driftsenhet? Med driftsenhet avses som utgångspunkt en sådan del av ett företag som är beläget inom ett och samma inhägnade område, dvs. fabrik, butik, restaurant, kontor osv. Vad som ska anses vara en driftsenhet är ibland dock inte helt lätt att fastställa. Vad händer till exempel med en person som bara jobbat hemifrån? Utgör hens arbetsplats en egen driftsenhet? Vad händer om ett och samma företag har kontor mitt emot varandra i två olika hus? Arbete hemifrån Den geografiska driftsenhetsdefinitionen kan inte upprätthållas helt utan undantag. I lagen anges ett fall när undantag från detta kan vara påkallat: när arbetstagaren har sin arbetsplats i sin bostad. Det är dock inte så att enbart denna omständighet skulle medföra att den arbetsplatsen inte utgör en egen driftsenhet – regeln utesluter alltså inte att en arbetstagare som arbetar i sin bostad kan hänföras till en egen driftsenhet. Om det inte finns någon anknytning till annan driftsenhet kan arbetstagaren många gånger hänföras till en egen driftsenhet. Det avgörande är om olika arbetsplatser ska ses som en sammanhållen enhet med hänsyn till hur verksamheten är organiserad och hur arbetet bedrivs, och om enheten ska ses som organisatoriskt självständig eller inte. Olika byggnader Huvudregeln är alltså att om har verksamhet i olika byggnader så ska det ses som olika driftsenheter. Men även denna regel kan det göras undantag från. Arbetsdomstolen konstaterade i ett rättsfall att man skulle se ett revisionsföretags två olika kontor som låg mitt emot varandra, som en och samma driftsenhet. Detta då verksamheten flyttats fram och tillbaka mellan kontoren, och att de geografiskt ändå låg så nära. Värt att notera här är att arbetsgivaren inte var kollektivavtalsbunden. Vikten av att göra rätt Det man kan konstatera är att även om en sak utgör en huvudregel, te.x. att en driftenhet begränsas till samma geografiska placering, så är det ändå inte hugget i sten att den ska gälla i varje likartad situation. Hur man ska tolka begreppet driftsenhet i samband med införande av korttidsarbete ska alltså baseras på de premisser som gäller enligt LAS. En del företag har infört korttidsarbete med olika turordningar utifrån arbetsuppgifter, trots att man te.x. delar kontor. Man bör i dessa situationer vara extra observant på att fullgöra kriterierna för olika driftenheter. Stöd för korttidsarbete beviljas på handlingarna som kommer in med ansökan. Om det senare, vid en granskning, skulle visa sig att stöd har utgetts på felaktiga grunder kan det innebära konsekvenser för företaget, så som att stödet i sin helhet ska återbetalas. Är man det minsta osäker så tveka inte att höra av er till oss, så kan vi tillsammans utröna hur just er verksamhet ska bedömas. Gör ni en felaktig bedömning är den yttersta risken att ni förlorar hela eller delar av stödet och blir återbetalningsskyldig.

Det har nu gått tre veckor sedan Tillväxtverket öppnade upp ansökningsmöjligheterna gällande stöd vid korttidsarbete och det har till dags dato kommit in cirka 40 000 ansökningar till myndigheten. Av dessa 40 000 har dryga 28 000 beviljats med nästan 250 000 berörda anställda. Om ni är nyfikna på uppdelningen av ansökningarna inom olika branscher så hittar ni statistik här. Lagstiftningen som detta stöd vilar på är ny och ej tidigare använd i denna utsträckning. Det innebär att lagens tillämpning i samband med de ändringar som gått igenom under detta extraordinära år 2020 med anledning av covid-19, hela tiden växer fram och utvecklas. En följd av detta är att stora delar av bestämmelsernas praktiska tillämpning kan vara oklar. Ett tydligt exempel av hur svårt det kan vara att veta vad som gäller, är att facken fram tills helt nyligen haft en annan uppfattning kring korttidsarbete vad gäller deltidsarbetande, än vad Tillväxtverket har. Tidigare argumenterade facken, måhända av förståeliga skäl, för att en person som arbetar deltid redan gått ner i arbetstid och därmed inte skulle kunna permitteras. Skulle dessa ändå permitteras så skulle tidsmåttet man utgår ifrån vara det ordinarie – innan sjukdom eller föräldraledighet – arbetstidsmåttet. Detta är nu ändrat och facken gör samma tolkning som Tillväxtverket, dvs. minskningen av arbetstid och lön ska i ovan fall beräknas på omfattningen av deltiden och ordinarie deltidslön. Det innebär att om en arbetstagare arbetar deltid på 50 procent och får en arbetstidsminskning på 60 procent ska denne alltså arbeta 20 procent. Se nedan. Uträkning: Uträkning avseende korttidspermittering ska ske på det vid permitteringstillfället aktuella arbetstidsmåttet. Man utgår ifrån en heltidstjänst (100%) när man räknar ut hur stor procentuell andel av en heltidstjänst som arbetstagaren skall arbeta efter permitteringen, det vill säga arbetsplikten efter permittering. Vid 80 % permittering: 100 – 80 = 20 % arbetsplikt Vid 60 % permittering: 100 – 60 = 40 % arbetsplikt Vid 40 % permittering: 100 – 40 = 60 % arbetsplikt Vid 20 % permittering: 100 – 20 = 80 % arbetsplikt En person som jobbar heltid har arbetstidsmåttet 100 procent. Om denne blir permitterad med 60 procent, så har hen efter permitteringen en ny arbetsplikt om 40%: 0,4 x 100 = 40 % En person som har en deltidstjänst- eller som är sjukskriven/föräldraledig - på 25 % har ett arbetstidsmått på 75 procent. Om denne blir permitterad med 60 procent har vederbörande alltså en arbetsplikt om 40 % av arbetstidsmåttet 75%. Arbetsplikten är därför 30%: 0,4 x 75 % = 30 % Här har ni ytterligare sidor att hitta bra information: Nationella företagsakuten Regional samverkan

Med en djup kunskap och omfattande erfarenhet välkomnar vi Janne Rudblad som ny Senior advisor och partner till CvZ Juridik. Janne är en av Sveriges mest erfarna arbetsrättsjurister och utgör ett starkt tillskott till vår service, samtidigt som han utgör ett värdefullt bollplank i vårt arbete med att forma en modern juridisk partner för svenska företag.

Den 14 april överlämnade regeringen fram tillsammans med Centern och Liberalerna Vårändringsbudget för 2020 med ytterligare åtgärder. Se sammanfattning av budgeten här. För att stötta livskraftiga företag under krisen och minska antalet förlorade arbetstillfällen har regeringen stegvis presenterat flera krispaket med åtgärder för minskade kostnader, stärkt likviditet och bättre finansieringsmöjligheter. Nedan följer utdrag av det större skattemässiga insatserna. Likviditetsförstärkning via skattekontot Dessa regler innebär att företag kan få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms. Observera att anstånd inte beviljas för oseriösa företag som missköter sin ekonomi eller som har större skatteskulder. Anstånd med moms Alla företag, oavsett företagsform (innebärande att även egenföretagare, ideella föreningar och ekonomiska föreningar omfattas), kommer kunna begära anstånd med momsinbetalningar oberoende av om de redovisar sin moms månadsvis, kvartalsvis eller helårsvis. Reglerna började gälla den 30 mars respektive den 6 april 2020 beroende på hur momsen redovisas, och kan tillämpas retroaktivt. Helårsvis redovisning För moms som redovisas helårsvis kan anståndet beviljas retroaktivt från och med den 27 december 2019. Det innebär att företag som har betalat in momsen från och med den 27 december 2019 kan få skatten återbetald av Skatteverket. Anstånd lämnas för högst ett beskattningsår och som längst under 12 månader. Halvårsvis/ kvartalsvis redovisning För företag som redovisar moms månadsvis eller kvartalsvis kan anstånd beviljas retroaktivt för perioder från och med januari 2020. Anstånd med arbetsgivaravgifter och preliminärskatt Företag som har betalat in arbetsgivaravgifter och preliminärskatt på sitt skattekonto i februari och mars för perioder från och med januari 2020 kan få skatten återbetald. Möjligheten till anstånd omfattar tre månaders skatteinbetalningar och lämnas under längst 12 månader. Avgift och ränta tas ut på anståndet Under de första sex månaderna av anståndet kommer endast en ränta på 1,25 procent tas ut. Därefter tillkommer en anståndsavgift på 0,2 procent per månad. Det motsvarar en avdragsgill ränta på 3,1 procent per år, eller 1,6 procent under det första halvåret uttryckt som årsränta. Jämfört med den nu gällande regleringen innebär detta en halvering av den sammantagna räntenivån. Anstånd med preliminärskatt och egenavgifter för egenföretagare För egenföretagare baseras preliminärskatt och egenavgifter på företagarens preliminära inkomstdeklaration, som lämnas i förskott inför året. Egenföretagare lämnar alltså inte in någon motsvarighet till arbetsgivardeklaration varje månad och omfattas därför inte av det föreslagna anståndssystemet (förutom när det gäller moms, se ovan). Egenföretagare kan däremot när som helst begära jämkning hos Skatteverket om de bedömer att inkomsterna under året kommer bli lägre än vad de har uppgett tidigare. På Skatteverkets hemsida finns information om hur du som egenföretagare ändrar din preliminära inkomstdeklaration. Återbetalning av preliminärskatt Egenföretagare kan även under vissa förutsättningar få återbetalning av redan betald preliminärskatt. Skatteverket kan då fatta ett beslut så att företagaren får det som har betalats för mycket återbetalat till skattekontot. På Skatteverkets hemsida finns information om hur du som egenföretagare ansöker om återbetalning av preliminärskatt. Utökad avsättning till periodiseringsfond Reglerna riktar sig främst mot små eller nya verksamheter som inte har haft tid eller möjlighet att bygga upp ekonomiska buffertar som kan användas i situationer med snabbt vikande efterfrågan och fallande intäkter. Vad är periodiseringsfond? Periodiseringsfond innebär att en del av beskattningen av inkomsten kan skjutas upp till ett senare år. Det kan också användas för att kvitta vinster som har gjorts under ett tidigare år med förluster som görs under ett senare år. Genom denna avsättning kan likviditeten förbättras. Nuvarande regler Enligt de nuvarande reglerna har enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag möjlighet att sätta av 30 procent av årets vinst, beräknad på visst sätt, till periodiseringsfond. Beloppet som sätts av till periodiseringsfond ett år måste återföras senast efter sex år. Nya regler De nya reglerna innebär att 100 procent av den skattepliktiga vinsten för år 2019 får sättas av till periodiseringsfond, upp till ett tak på 1 miljon kronor. För många näringsidkare kan den skattepliktiga vinsten därmed sättas ned till noll kronor. Genom detta kan många få tillbaka preliminärskatt som de betalat under 2019. Förslaget berör enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Möjligheten finns dock fortfarande att göra avsättning enligt de nuvarande reglerna i stället, dvs. med 30 procent av underlaget. Vinsten måste återföras på samma sätt som enligt nuvarande regler, senast efter sex år. Det utgår inte någon ränta. Om den ökade avsättningen innebär att för hög skatt har betalats för år 2019 återbetalas skatten till näringsidkaren, antingen i form av skatteåterbäring eller efter att en ändrad preliminärskattedeklaration har lämnats in. Möjligheten att ändra preliminärskattedeklarationen för år 2019 är öppen till och med den 30 juni 2020. Det snabbaste sättet att få tillbaka preliminärskatten är att begära omprövning av den preliminära inkomstdeklarationen för 2019. Det går att använda Skatteverkets e-tjänst för detta. Mer information på Skatteverkets hemsida om periodiseringsfonder här. Korttidsarbete Den nya lagen trädde i kraft den 7 april, men stödet kan godkännas retroaktivt från 16 mars. Hittills har Tillväxtverket som är handläggande myndighet, fått in nästan 25 000 ansökningar varav cirka 16 000 i nuläget är godkända. Korttidsarbete innebär det att anställda går ner i arbetstid under en period (permittering) samtidigt som staten går in och stöttar arbetsgivaren ekonomiskt. Anställda får behålla en stor del av sin lön under korttidsarbetet samtidigt som företagets personalkostnader minskar. Förslaget om korttidsarbete bygger på lag (2013:948) för stöd vid korttidsarbete. Skillnaden är att subventioneringsgraden utökas kraftigt under 2020. Staten står för 3/4 av kostnaden för att personal går ned i arbetstid, jämfört med huvudregeln i lagen där kostnaden delas lika mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten. Den 14 april meddelade regeringen att man kommer förstärka systemet ytterligare så att arbetstiden kan minskas med upp till 80 procent. Denna utökade möjlighet att minska arbetstiden föreslås träda i kraft den 1 juni och kunna användas under maj, juni och juli 2020. Just nu finns närmare 20 miljarder kronor budgeterat för stöd vid korttidsarbete. Detta är tilltaget för att i genomsnitt 120 000 personer per månad kommer vara korttidspermitterade under perioden mars–december 2020. Om antalet deltagare blir större än så, kommer statens kostnader att öka i motsvarande grad. För att se regler kring och förutsättningarna för stöd vid korttidsarbete, se här Mer information För att läsa mer om regeringens åtgärder med anledning av covid-19, så här. För mer information om ändrade skatteregler med anledning av covid-19, se Skatteverkets hemsida här.

Den 7 april öppnar Tillväxtverket upp för inkommande ansökningar om stöd vid korttidsarbete. De flesta av er har säkert bra koll på reglerna kring korttidsarbete vid det här laget, men vi bjuder ändå på en liten sammanfattning. - Har ni som har kollektivavtal träffat ett lokalt avtal med den regionala eller fackliga klubben avseende omfattning och berörda arbetstagare? Om inte, kalla ert lokala eller regionala fack till förhandling avseende korttidsarbete. - Ta tillsammans med facket fram en lista och förbered med relevanta uppgifter såsom berörda arbetstagares namn, personuppgifter, arbetstidsnedsättning och tjänstebeskrivning, anställningsdatum samt beräknat start och slutdatum för korttidsarbetet. Det är än så länge inte helt klart fastställt vad som ska ingå i ansökan, men saknas något så kommer man ha möjlighet att komplettera. Observera att den lokala överenskommelsen ni tagit fram, gäller alla anställda på företaget, oavsett om arbetstagarna är med i facket eller inte, eller tillhör annat fack. Arbetstagare hos kollektivavtalsbundna arbetsgivare kan inte vägra korttidsarbete. - Har ni som inte har kollektivavtal, ingått ett avtal med minst 70 % av de anställda inom en driftsenhet? En driftsenhet i detta avseende följer definitionen som i övrigt gäller i arbetsrättssammanhang, dvs. det är den del av ett företag som är belägen inom en och samma byggnad eller inom ett och samma inhägnat område, dvs. verkstad, butik, kontor osv. Arbetstidsförkortningen man väljer gäller alla i driftsenheten som signerat avtalet, och det är tyvärr inte möjligt att ge olika grupper olika nedsättning. Här har ni exempel på avtalsmall att använda för ovan avtal. - Har ni kontrollerat anställningstiden på de anställda vars arbetstid ni avser att förkorta? Stödet omfattar endast arbetstagare som var anställda 3 månader innan stödmånaden. Både tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda omfattas av stödet om de uppfyller detta kriterium. - Har ni sammanställt underlag som påvisar att ni hade en ekonomiskt stabil verksamhet innan krisen? En förutsättning för att vara stödberättigad är att man har lidit allvarlig ekonomisk skada till följd av covid-19 krisen. Exempel på sådant underlag är redogörande av historiska siffror och resultat. - Kan ni visa att ni vidtagit ”relevanta kostnadsbesparande åtgärder”? Det är inte helt fastställt exakt vilka åtgärder som ska anses falla under denna definition, men de exempel som vi vet utgör exempel på kostnadsbesparande åtgärder är att man avslutat alla konsulter, inhyrd personal och personal som inte kan anses vara ”verksamhetskritiska” för den fortsatta driften. Detta innebär att man kan behålla tidsbegränsad personal och till och med konsulter, så länge man kan argumentera för varför dessa är så pass viktiga för den fortsatta verksamheten att man valt att ha kvar dem. - Kom ihåg att det är viktigt att respektera korttidsarbetets arbetstidsmått. Går en arbetstagare ned i tid 20 procent, får hen inte jobba mer än sammanlagt 80 procent. Om det uppdagas att arbetstagare som ni fått stöd för gällande nedgång i arbetstid med exempelvis 40 procent, i realiteten bara gått ner 30 procent då denne jobbat mer än ”tillåtet”, så riskerar ni att bli återbetalningsskyldiga för stödet. Den tid arbetstagaren inte är på jobbet, förfogas fritt över av den anställde, såvida ni med facket inte beslutat om kompetenshöjande åtgärder eller bisysslor. Arbetsgivaren kan byta arbetstidsmått, om det uppdagas att man behöver arbetstagarna mer än korttidsarbetet tillåter. Har man kollektivavtal får man då kontakta facket och träffa en ny lokal överenskommelse gällande det nya korttidsarbetsmåttet. Har man inte kollektivavtal får man då träffa ett nytt avtal med minst 70 procent av de anställda inom en viss driftsenhet. Läs vidare här för Tillväxtverkets tips inför förberedelse av ansökan: https://tillvaxtverket.se/om-tillvaxtverket/samlad-information-om-covid-19/korttidsarbete/forbered-ansokan-om-korttidsarbete.html Har ni frågor gällande detta tveka inte att höra av er till oss på CvZ juridik!

Det pågående virusutbrottet av covid-19 har betydande konsekvenser för svensk ekonomi och många har blivit eller riskerar att bli arbetslösa. För att lindra konsekvenserna på arbetsmarknaden presenteras nu ett krispaket för jobb och omställning. Högst antal varsel på många år Coronavirusets framfart fortsätter att sprida oreda och medför stora ekonomiska problem för Sveriges företagare. Arbetsförmedlingen har under mars 2020 fått in rekordmånga varsel, med de högsta siffrorna på nästan 30 år. Det har kommit in 36800 varsel, varav ungefär hälften kom in under sista veckan i mars. Vissa branscher är mer utsatta än andra, där turistnäringen, hotell- och restaurant-branschen och bemanningsföretagen är uppenbart utsatta i sammanhanget. Det kan också konstateras att det förekommer många s.k. tysta varsel, vilka är de som inte registreras eller rapporteras in någonstans. Här ingår alla ensamföretagare som måste lägga ner sin verksamhet, alla timavlönade arbetstagare som ofta är de unga, nyanlända osv. till stor del kopplade till de mest utsatta branscherna. Det är dock i sammanhanget viktigt att poängtera att alla varsel inte leder till uppsägning Regeringen presenterade igår, tillsammans med Liberalerna och Centern ett krispaket för jobb och omställning. Regeringen kommer att överlämna förslagen till riksdagen i en extra ändringsbudget inom kort samt i den kommande vårändrings-budgeten. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Tillfälligt förstärkt arbetslöshetsförsäkring Mot bakgrund av det ekonomiska läget går det inte att undvika ökad arbetslöshet. Det kan konstateras att många arbetstagare står utanför arbetslöshetskassorna. Kraven på vem som kan få a-kassa föreslås tillfälligt sänkas både vad gäller hur mycket man behöver ha arbetat och hur länge man behöver ha varit medlem i en a-kassa. Samtidigt föreslås att såväl taket som grundbeloppet i a-kassan höjs tillfälligt. De sex karensdagarna föreslås också slopas tillfälligt samtidigt som a-kassorna tillförs medel för att kunna hantera det ökade trycket på handläggning. Mer aktiv arbetsmarknadspolitik Ökade medel ska tillföras de arbetsmarknadspolitiska programmen och till Arbetsförmedlingen. Personer med extratjänst, nystartsjobb eller introduktionsjobb ska kunna bli förlängda med ytterligare ett år. Tiden för stöd vid start av näringsverksamhet ska ökas från sex till tolv månader. Kommuner föreslås få bidrag för att kunna anställa fler ungdomar till sommarjobb och subventionering av gröna jobb inom främst skog- och natur. Fler platser och mer distansundervisning på universitet och högskolor En ytterligare åtgärd för att mildra arbetslösheten är att öka antalet distanskurser och studieplatser på högskolor och universitet, så att fler kan studera samt att öka mängden sommarkurser. Fler basårskursen ska erbjudas så att arbetslösa ska kunna läsa upp behörighet för att exempelvis kunna läsa in till yrke inom vården. Det ska vidare tillföras medel till nätbaserad utbildning, så kallad mooc (massive open online courses), som är avgiftsfri och öppen för allmänheten. Den som varslas kan genom dessa kurser snabbt påbörja kunskapsinhämtning. För att kompensera för ökad arbetsbelastning föreslås också ökade medel till Universitets- och högskolerådet samt CSN. Fler möjligheter till yrkesutbildning i hela landet För att så många som möjligt ska kunna utbilda sig eller vidareutbilda sig så föreslås det också att de regionala yrkesvux som finns ska kunna finansieras helt av staten, och yrkeshögskolan ska få fler platser på befintliga program samt initiera flertalet ”försökskurser”. Folkhögskolan föreslås helt finansieras av staten För att vårdstudenter ska kunna gå in och hjälpa till i vården utan att studiemedlet minskas föreslås att fribeloppet – det vill säga det maxbelopp man får tjäna utan att det inverkar på studiemedlen - för alla som får studiemedel tillfälligt slopas under 2020.

Fler åtgärdspaket på förslag Regeringen arbetar på högvarv för att försöka skapa effektiva åtgärder som ska underlätta för företagen i denna krisfyllda tid. Igår den 25 mars kom ytterliga förslag på åtgärder baserade på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Här följer förslagen i korthet: Statlig lånegaranti Förslaget innebär att staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av covid- 19 fått ekonomiska problem, men som i övrigt är robusta. Garantin ställs ut till bankerna som i sin tur ger ut garanterade lån till företagen. Lånegarantin riktar sig främst till små och medelstora företag, och det är Riksgäldskontoret som kommer administrera garantin. Varje företag föreslås få låna max 75 miljoner kronor, men undantag kan göras. Bankerna ska betala en garantiavgift till Riksgäldskontoret för utfärdade garantier. Avgiften bestäms utifrån låntagarnas aktuella riskklass, som fastställs av kreditinstituten. Nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter Förslag ligger att en tillfällig reducering av arbetsgivaravgifterna ska göras, så att endast ålderspensionsavgiften ska betalas av arbetsgivaren. Detta föreslås gälla initialt för mars och april månad, för mindre företag med max 30 anställda och på den del av lönen som inte överstiger 25 000 kronor per månad. En motsvarande lättnad föreslås för egenavgifterna för enskilda näringsidkare. Ändrade regler om periodiseringsfonder och anstånd med moms För att underlätta för egenföretagare som drabbats hårt av virusets framfart så ändras reglerna på så vis att man tillåts avsätta 100 procent av den skattepliktiga vinsten för 2019, upp till 1 miljon kronor, till periodiseringsfond som sen kan kvittas mot eventuella framtida förluster. Därmed kan många få tillbaka skatt som de betalat in under 2019. Det tidigare presenterade förslaget om anstånd med skatt utvidgas till att även omfatta moms. Tillfällig rabatt på hyror i särskilt utsatta branscher Företag inom särskilt utsatta branscher, såsom hotell, restaurang och andra verksamheter inom sällanköpshandel föreslås få upp till 50 procent av den fasta hyran täckt av staten. För att läsa vidare om förslagen så hänvisar vi till regeringens hemsida. Vi återkommer löpande med information med anledning av covid-19 virusets framfart. Hör av er till oss om ni har några frågor! 076 88 5 88 88 070 22 446 33

Korttidsarbete (tidigare benämnt korttidspermittering) Nu har det gått en vecka sedan regeringen beslutade att införa det utökade stödet med korttidsarbete, i syfte att försöka undvika massuppsägningar. Tillväxtverket, som är ansvarig myndighet för detta statliga stöd, uppdaterar löpande sin hemsida med information om hur stödet praktiskt fungerar. Detta är en extraordinär situation som krävt denna extraordinära åtgärd som tidigare inte funnits. Det är därför det inte är någon som vet exakt hur detta ska fungera. Håll er uppdaterade med allmän info på Tillväxtverkets informationssida om covid-19; Det är alltså skillnad mellan arbetsgivare med kollektivavtal och arbetstagare utan kollektivavtal, när det gäller användandet av korttidsarbete enligt dessa regler rent praktiskt. Kollektivavtal För arbetstagare med kollektivavtal där det finns en central överenskommelse om korttidsarbete, ska man komma överens med den lokala klubben om hur permitteringen rent konkret på det arbetsstället ska ske. Har man ingen lokal klubb får man vända sig till den regionala klubben. Med facket bestämmer arbetsgivaren då vilka arbetstagare som ska omfattas av korttidsarbete och i vilken omfattning. Man kan då använda sig av olika nedgång i arbetstid för olika grupper. Observera dock att de procentuella nivåerna inte går att avvika ifrån – det är alltså 20, 40 eller 60 procent som gäller. Inget kollektivavtal När det gäller arbetsgivare utan kollektivavtal så ser reglerna annorlunda ut. Man måste få till avtal om korttidsarbete med minst 70 procent av arbetstagarna på en och samma driftsenhet. Man gör ingen distinktion mellan arbetstagare och tjänstemän, utan räknar alla som är på samma kontor/verkstad. De arbetstagare som inte skriver under gällande korttidsarbete kan alltså inte gå ned i tid med stöd av dessa regler. Den arbetstidsminskning som man kommer överens om gäller lika för alla arbetstagare inom driftsenheten – man kan alltså inte ha olika omfattning om man inte har kollektivavtal. Observera att dessa avtal inte behöver MBL-förhandlas. Företagsägare Tidigare angavs på Tillväxtverkets hemsida att bolagsägare inte omfattas av stödet. Nu har man uppdaterat infon genom att förtydliga att alla utom ägare av enskild firma kan söka stödet. Stödet gäller för alla anställda som man varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden, och som var anställda tre månader innan stödmånaden. Vad är kostnadsbesparande åtgärder? En av förutsättningarna för att kunna söka stöd som givit upphov till en hel del frågor är det här med att arbetsgivaren ska ha företagit kostnadsbesparande åtgärder. Vad ska anses vara en kostnadsbesparande åtgärd? Vi kan inte med säkerhet veta hur Tillväxtverket kommer bedöma detta, men tittar man i förarbeten till lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete så ges exempel som att man avslutar inhyrd personal, konsulter och tidsbegränsat anställda som inte kan anses vara verksamhetskritiska för den fortsatta driften. Det borde innebära att det går att behålla en för verksamheten viktig person även om denne råkar var inhyrd eller konsult bara arbetsgivaren kan visa varför. Uppskjutna avtalsförhandlingar En annan nyhet är att många fler arbetsgivarorganisationer och fack skjuter upp årets avtalsförhandlingar med anledning av detta virusutbrott. De flesta har skjutit upp avtalsförhandlingarna till 31 oktober 2020, och sedermera även förlängt kollektivavtalens löptid till dess. Rekordmånga varsel Låt oss först förklara skillnaden mellan varsel och varsel. Många använder begreppet varsel i sammanhanget att man ska informera facket inför en förestående arbetsbristsituation. Det är annorlunda från det varsel man ska anmäla till Arbetsförmedlingen om man avser att säga upp minst 5 anställda.  Denna varsel-skyldighet följer av lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder, och föreskriver olika varseltider beroende på hur många som ska sägas upp. Tiden ökar ju fler som ska sägas upp och ligger mellan 2 till 6 månader innan planerade uppsägningar. Lagen ger dock utrymme för att denna varseltid kan förkortas om uppsägningarna beror på omständigheter som arbetsgivaren inte kunnat förutse – detta virusutbrott torde falla inom denna regel. Som det ser ut nu har Arbetsförmedlingen fått in rekordmånga varsel – under de första tre veckorna i mars har runt 18 000 varslats vilket är fem gånger fler än under samma tidsperiod 2019. Det ska tilläggas att detta är varsel, och inte uppsägningar så det går inte att dra slutsatsen att alla dessa varslade personer kommer förlora sina jobb. Följ oss på Linkedin för löpande uppdateringar. Hör av er till oss om ni har några frågor! 076 88 5 88 88 070 22 446 33

I väntan på att ni får en klar bild av hur rådande kris kommer påverka er som företagare och hur de presenterade krispaketen praktiskt tillämpas ger vi här nedanför en del information och åtgärder som ni kan vidta redan nu för att vara så väl förberedda som möjligt om ni behöver agera snabbt. Utse kontaktperson! Säkerställ att ni har någon personer som får särskilt ansvar att agera kontaktperson/er för de anställda och hålla koll på händelseutvecklingen, samt de rekommendationer och riktlinjer som internationella och svenska organisationer och myndigheter utfärdar. Kontrollera avtal Vissa kund- och leverantörsavtal innehåller särskilda bestämmelser om informationsplikt vid sjukdom eller smitta. Kontrollera vad som gäller vid force majeure. Coronavirusets implikationer kan klassas som en sådan oförutsedd händelse som inte går att förutse och därmed ingå i force majeure bestämmelserna. Se över era försäkringar Säkerställ att skyddet är adekvat, sett till såväl omfattning som ersättningsnivå. Sjuka barn? Arbetstagare som har barn på skolor som stängs och som måste vara hemma med barnet får vara hemma för vård av barn, och får ersättning från Försäkringskassan i vanlig ordning. Friska barn men stängda skolor? Det här är en mycket ovanlig och speciell situation. Här får man försöka diskutera med de anställda och resonera fram vilken lösning som är bäst. Har den anställde semesterdagar att ta ut bör dessa främst tas ut. Även föräldraledighet är ett alternativ. Arbete hemifrån är naturligtvis den bästa lösningen om det är möjligt. Det viktiga är att både arbetsgivare och arbetstagare försöker vara lösningsorienterade och rationella. Smittade anställda? Eftersom rekommendationen är att  stanna hemma om man känner sig det minsta sjuk, så är  arbetstagaren att anse som sjuk i vanlig ordning och ska därmed erhålla sjukpenning under tiden man är hemma. Utgångspunkten är att det är arbetsgivaren som står för dag 2-14 i sjukperioden, men staten ska alltså ta över detta ansvar nu under två månaders tid. Har ni anställda som visar sig vara smittade av coronaviruset, så har de fått beslut om isolering och får därmed rätt att erhålla smittbärarpenning från Försäkringskassan. Tänk på arbetsmiljön! Gör en riskbedömning vad gäller er arbetsplats och de omständigheter som kan innebära ökad smittspridning. Information om vikten av god handhygien, kommunikation så långt som möjligt via telefon eller mail, begränsning av besök utifrån och ökade städinsatser är förslag på åtgärder i sammanhanget. Frånvarande arbetstagare? Har ni anställda som vägrar komma in till arbetet på grund av oro för smitta? Detta kan vara en svår avvägning, eftersom man får ställa verksamhetens behov gentemot den allmänna rekommendationen om att stanna hemma emot varandra och göra en avvägning. Det centrala blir om den anställde kan utföra sitt jobb hemifrån – i sådant fall bör inte den anställdes vägran att komma in till kontoret kunna leda till några arbetsrättsliga konsekvenser, så länge personen utför sitt jobb. Vidare får man titta på oron i det enskilda fallet – vilka åtgärder har tagits på arbetsplatsen, hur tar sig den anställde till kontoret, tillhör personen riskgrupp osv. Skulle den anställde vägra utföra sitt arbete även hemifrån, så är det att anse som arbetsvägran och kan leda till uppsägning. Det viktiga är att prata med arbetstagaren och höra efter vad som är grunden till oron. Arbetstagaren har inte ensidig bestämmanderätt gällande frånvaro från sin arbetsplats, ens i denna situation. Friska arbetstagare men man vill ta det säkra före det osäkra? Många arbetsgivare tänker att man kan undvika smittspridning genom att be sina arbetstagare om möjligt att sitta och arbeta hemifrån. Det är också den allmänna rekommendationen. I dessa fall arbetar arbetstagarna på som vanligt och ska också erhålla lön som vanligt. Är det så att ni har arbetstagare som mot bakgrund av sina arbetsuppgifter inte kan arbeta hemifrån, så ska dessa arbetstagare ta ut semester eller arbetsbefrias med lön. Behov av uppsägning? I första hand kan man använda sig av korttidspermittering men beroende på att det är mycket svårt, om inte omöjligt, att överblicka de framtida konsekvenserna av detta virus så är det bra om man ändå förbereder sig inför eventuella framtida uppsägningar. Uppsägningsgrunden kommer då att vara arbetsbrist, och en sådan uppsägning kräver förberedelse och underlag. Ni måste kontrollera om ni är anslutna till något kollektivavtal/hängavtal. Se över reglerna som anges där gällande uppsägning. Har ni inte något kollektivavtal så är det huvudreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) som gäller. Förbered er för detta genom att ta fram följande: Turordningslistor Huvudregeln vad gäller uppsägning på grund av arbetsbrist är att det är principen ”sist-in-först-ut” som gäller. Det innebär att personal med kortast anställningstid, sägs upp först. Därför måste ni förbereda en turordningslista där ni i kronologisk ordning, utefter anställningstid, radar upp alla tillsvidareanställda arbetstagare, med längst anställningstid högst upp och sedan resten av de anställda i fallande ordning. Observera att har ni kollektivavtal, ska ni göra olika listor för tjänstemännen och för arbetarna. Har ni inte kollektivavtal är alla på samma lista. Har ni olika lokaler som geografiskt inte ligger på samma plats, ska det göras turordningslistor för respektive plats. Det kan ju dock vara så att man vill ha kvar personal som ligger långt ner i listan på grund av särskild kompetens eller erfarenhet. Då får man göra avsteg från turordningen genom att åberopa denna persons särskilda kvalifikationer. Är ni under 10 anställda (exkl. VD/ägare) så får man undanta två stycken från turordningen. Facklig tillhörighet Det är bra att redan nu fråga de anställda om de är medlemmar i något fack, och i så fall vilket. Har ni kollektivavtal/hängavtal så ska ni ta kontakt med kollektivavtalsbärande fackförbund och förhandla själva arbetsbristen. Samtidigt kan ni förhandla om uppsägning av de arbetstagare som är medlemmar i det facket. För de arbetstagare som tillhör andra fack, ska ni även kontakta dessa fack och förhandla de individuellas uppsägningar. Har ni inget kollektivavtal/hängavtal ska ni förhandla med respektive fack som de anställda är medlemmar hos. Icke-anslutna arbetstagare behöver ni inte förhandla om inför uppsägning. Om ni har några frågor gällande tillvägagångssätt eller annat, tveka inte att höra av er till kansliet. Kontaktuppgifter här>> Länkar till informativa sidor att läsa och följa: Folkhälsomyndigheten med ansvar för att skydda befolkningen från olika former av hälsohot>> Krisinformation med anledning av corona från svenska myndigheter>> Information om krispaketet från Regeringen>>

Utgångspunkten är att ett avtal är bindande, och det baseras på den avtalsrättsliga principen om ”pacta sunt servanda” – avtal skall hållas. Det innebär att om en part till avtalet inte uppfyller det man åtagit sig att göra i avtalet, så begår man ett avtalsbrott. Avtalsbrott ger avtalsrättsliga konsekvenser. Några rättsliga utgångspunkter I Sverige har den avtalsrättsliga lagstiftningen som huvudregeln inga så kallade formkrav på avtal för att de ska vara bindande. Formkrav innebär att avtalet ska inneha en viss form – det tydligaste exemplet är krav på skriftlighet. Ett köp av fastighet och testamente är exempel på avtal som har skriftlighet som formkrav. Bristen på formkrav innebär att även muntliga avtal är giltiga och bindande för parterna. Nackdelen med muntliga avtal är naturligtvis att dess innehåll är svårt att definiera och bevisa vid oenighet. Påföljder vid avtalsbrott Det som ytterst styr vad som ska anses utgöra ett avtalsbrott är eventuell tillämplig lagstiftning och innehållet i avtalet och vad parterna kommit överens om ska vara för påföljder. Vidare kan man beroende av vad avtalet reglerar – produkt eller tjänsteleverans – titta på annan lagstiftning och tillämpa sådan analogt. Att man tillämpar något analogt innebär att man använder regler för en annan, liknande, situation på det aktuella fallet. De vanligaste påföljderna är att avtalsbrytande part måste betala ett på förhand bestämt vitesbelopp eller skadestånd till sin motpart. Handlar avtalet om prestation av en produkt eller tjänst så kan prisavdrag, avhjälpande och hävning också bli aktuellt. Hävning innebär att avtalet upphör att gälla och att båda parter befrias från sina framtida förpliktelser och fråntas rätten till framtida prestation från motparten. Beroende på avtalets innehåll kan det även innebära att prestationer som redan utbytts ska gå åter. För att veta vad som gäller i just ert avtalsförhållande hänvisas ni därför till att läsa avtalet. Det kanske uttryckligen anger vad som ska gälla och när, eller så kanske det hänvisar till ett standardavtal eller lagstiftning. Har du frågor och funderingar, hör av dig till oss.