KOLLEKTIVAVTAL OCH HÄNGAVTAL

Hur tecknar man och varför ska man ha kollektivavtal

61 % av sveriges företag har inte kollektivavtal

Den arbetsrättsliga lagstiftningen i Sverige är inte särskilt omfattande. Istället har ansvaret för hantering av regleringarna kring anställningsvillkor och rättigheter och skyldigheter i anställningen, genom avtal lämnats åt arbetsmarknadens parter. Det kan handla om villkor så som rätt till tjänstepension, rätt till övertidsersättning och minimilön.

Trots att så mycket lämnas åt marknaden själv att reglera har 61 % av svenska företag inte tecknat kollektivavtal. Många av svenska företag har inte anställda och de som har anställda men som saknar kollektivavtal förhåller sig i många fall till en norm eller till ett specifikt kollektivavtal.

Varför kollektivavtal?

Den svenska arbetsmarknaden bygger på tanken att arbetsmarknadens parter tillsammans genom kollektivavtal ska reglera parternas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Sedan ska aktörerna på arbetsmarknaden - de enskilda arbetsgivarna, gå med i avtalsslutande arbetsgivarorganisation och tillämpa överenskomna regler. 

Eftersom marknaden är uppbyggd på denna "svenska modell" så får man som kollektivt ansluten arbetsgivare ofta fördelar, gentemot arbetsgivare som väljer att inte teckna avtal. Det blir mer och mer vanligt att upphandlande myndigheter och kommuner kräver att anbudsgivare ska ha kollektivavtal, och det börjar också ske allt oftare att försäkringsgivare kräver kollektivavtal för att erbjuda sina försäkringar. En ytterligare faktor som kan göra kollektivavtalet attraktivt för arbetsgivarna, är att det råder s.k. fredsplikt under kollektivavtalets löptid. Det innebär att fackförbunden är förhindrade att vidta de stridsåtgärder som annars finns tillgängliga, såsom strejk, blockad och blockad av övertidsarbete, nyanställning eller inhyrning av arbetskraft. 

Det börjar samtidigt märkas mer och mer att bilden av icke-kollektivavtalsbundna arbetsgivare som mindre seriösa än arbetsgivare med kollektivavtal, börjar luckras upp. Detta eftersom det är fullt möjligt att ha  förmåner och villkor som uppgår eller rentav övergår de som följer av kollektivavtal och att arbetsgivarnas möjlighet till valfrihet blir mer viktig.

Är det någon skillnad på hängavtal och kollektivavtal? 

Det är lätt att bli förvirrad av alla olika begrepp som florerar inom arbetsrätten.

Man har valt att göra en distinktion mellan "kollektivavtal" och "hängavtal" för att kunna påvisa medlemskap, eller avsaknad av medlemskap, i en arbetsgivarorganisation.

Är man med i en arbetsgivarorganisation, så tecknas normalt kollektivavtal per automatik, för både arbetare och tjänstemän. Väljer man att stå utanför en arbetsgivarorganisation, men ändå vill (eller måste) teckna kollektivavtal, så gör man det direkt med det avtalsslutande fackförbundet. Det man förbinder sig till då är ett hängavtal. Man "hänger" på ett befintligt kollektivavtal, utan medlemskap i den avtalsslutande arbetsgivarorganisationen.

Varför väljer en del företag att inte teckna kollektivavtal?

Skälen till att inte teckna kollektivavtal kan vara flera. Kanske har man bättre villkor för de anställda än vad kollektivavtalet stipulerar. Man kan vara verksam inom en bransch som är svårdefinierad utifrån de fackförbund som finns - vilket avtal skulle gälla? Det kan vara av ideologiska eller politiska skäl. Det kan också vara så att man inte har några anställda som är medlemmar i det fackförbund som slutit relevant kollektivavtal. Många mindre företagare kan uppleva också att kollektivavtalen saknar flexibilitet och att de är utformade utefter de stora företagens behov och verksamheter.

Det finns ingen lagstadgad skyldighet att teckna ett kollektiv- eller hängavtal. Det svenska systemet är visserligen skapat på ett sätt som är åsyftat att ge incitament för företagen att teckna avtal, men det är som sagt valfritt.

Vad kostar det att teckna kollektivavtal?

Kostnaderna för ett kollektivavtal består av - förutom medlemsavgiften till arbetsgivarorganisationen, premien för försäkringarna som ingår och inbetalningarna till de anställdas tjänstepension ITP.

 

För arbetsgivare som istället väljer att stå utanför en arbetsgivarorganisation (och istället tecknar ett hängavtal), får utöver premier för försäkringar och tjänstepension även betala en s.k. säranslutningsavgift på 0,3-0,4 procent (beroende på vilket avtal det gäller), för att få omfattas av föreskriven omställningsförsäkring. 

Merkostnaden för att teckna kollektivavtal beror på vilka anställningsvillkor de anställda har innan avtalet tecknas. Det finns i Sverige ingen lagstiftad rätt till minimilön, arbetstidsförkortning eller tjänstepension. Rent konkret kan man konstatera att ett kollektivavtal kan kosta ungefär en halv miljon kronor per år för ett företag med fyrtio anställda som tjänar i snitt 20 000 kronor i månaden. För ett företag med tio anställda som tjänar 40 000 kronor i snitt är summan nästan densamma. Högavlönad personal är dyrare eftersom avsättningarna till tjänstepensionerna blir höga.

Det är ingen materiell skillnad mellan kollektivavtal och hängavtal när det gäller förmåner och villkor som gäller för de anställda, och i slutänden är det ofta inte någon större skillnad rent kostnadsmässigt heller. Väljer man att ha hängavtal och alltså inte bli medlem i en arbetsgivarorganisation, så försvinner kostnaden för medlemsavgiften, men kostnaden för säranslutningsavgiften tillkommer för omställningsförsäkringen.

Behöver du juridisk rådgivning?

Kontakta oss idag!

Tveka inte att höra av er till oss med era arbetsrättsliga utmaningar. 

Senaste nytt om kollektivavtal