Sverige har hög sysselsättning jämfört med de flesta andra länder.
Samtidigt finns det naturligtvis flera utmaningar. En sådan utmaning är att arbetsmarknaden i Sverige blir alltmer tudelad mellan å ena sidan personer som har lätt att få arbete (de med yrkeserfarenhet och längre utbildning) - å andra sidan personer utan yrkeserfarenhet och med kort utbildning, som har allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa personer riskerar att varaktigt hamna utanför arbetsmarknaden, även när efterfrågan på arbetskraft är stor. Det gäller inte minst våra unga och nyanlända.
Därför behövs ökad rörlighet på arbetsmarknaden i stort och fler vägar in för personer som har en svag ställning, exempelvis genom tidsbegränsade anställningar. Om kostnaderna vid uppsägningar är höga och oförutsägbara kan det leda till att företagen inte vågar anställa, vilket riskerar att ytterligare drabba alla som av olika anledningar står längre ifrån arbetsmarknaden.
Samtidigt pågår en ständig och snabb strukturomvandling av näringslivet och arbetsmarknaden i övrigt, som leder till att många nya arbetstillfällen uppstår. Förhållandena på arbetsmarknaden liksom i övriga samhället påverkas av bland annat globalisering, digitalisering och teknisk utveckling. Detta innebär att både arbetsgivarnas och arbetstagarnas förutsättningar och behov förändras. Arbetsgivare behöver ökad flexibilitet och förutsägbarhet för att kunna anpassa sina verksamheter och klara konkurrensen. Inte minst gäller detta mindre företag. Arbetstagarna å sin sida behöver ett skydd som är anpassat för den nya arbetsmarknaden, där en viktig del av tryggheten består av kontinuerlig kompetensutveckling inom anställningen och därigenom förstärkt anställningsbarhet.
Regeringen beslutade mot bakgrund av detta, under våren 2019 att tillsätta en utredning för att undersöka hur en modernisering av arbetsrätten skulle kunna se ut. Justitierådet Gudmund Toijer utsågs som utredare och utredningen är beräknad att presenteras senast den 31 maj 2020. Syftet med utredningen är att lagen om anställningsskydd ska anpassas efter utvecklingen som skett på arbetsmarknaden sedan 1970-talet, samtidigt som den svenska modellen värnas och balansen mellan arbetsmarknadens parter bevaras.
Förändringarna som ska genomföras i LAS med anledning av utredningen ska genomföras senast 2021.
Utredningens utgångspunkter
- Arbetstagares trygghet på dagens arbetsmarknad avgörs i praktiken av om individens kunskaper och kompetens motsvarar vad som efterfrågas på arbetsmarknaden.
- Utredarens förslag bör sammantaget innebära en ökad flexibilitet för arbetsgivaren när det gäller personalens sammansättning, samtidigt som arbetsgivarens ansvar för de anställdas kompetensutveckling och omställningsförmåga stärks.
- Utredarens förslag bör också sammantaget innebära ökade möjligheter för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att kunna anställas.
Uppdraget till utredningen innehåller fyra deluppdrag
Utarbetande av lagförslag för tydligt utökade undantag från turordningsreglerna i LAS.
Utarbetande av lagförslag för att inom ramen för anställningen stärka arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling och anställdas omställningsförmåga.
Utarbetande av lagförslag som, främst för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägning samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.
Utredningen ska överväga lagförslag i syfte att skapa en bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.
Det har varit stor debatt kring just utökad möjlighet till undantag från turordningsreglerna.
I dagens lagstiftning har man som litet företag (max tio anställda) möjlighet att undanta endast två personer från turordningen och således behålla dessa. Utredningen har stort fokus på att just undersöka möjligheterna för att utöka flexibiliteten hos de mindre företagen, samtidigt som man ska bygga vidare på de kollektivavtalslösningar som redan finns. Arbetsmarknadens parters autonomi och självständighet är en förutsättning för att parterna fortsatt ska kunna ta ett stort ansvar för regleringen på arbetsmarknaden i syfte att skapa flexibla lösningar som är anpassade för olika branscher.
Undantag om 6 personer
Utredningen har sedan dess initierande fortskridit och Gudmund Toijer har nu lagt ett förslag för arbetsmarknadens parter som innebär att sex personer ska kunna undantas vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. En förutsättning för att få göra ett undantag på sex personer är att arbetsgivaren sett till att det finns medel till kompetensutveckling av anställda. Vidare ska undantagsrätten vara kopplad till krav på kollektivavtal eller försäkring med kollektivavtalsenligt innehåll. Kollektivavtalen eller försäkringarna ska sedan innehålla regler om avsättning av pengar till de anställdas kompetensutveckling.
De sex undantagen skulle gälla på alla arbetsplatser, oavsett storlek.
Framtiden får utvisa
Hur arbetsmarknadens parter kommer slutligt landa i frågan är inte klart – det finns många fack som anser att det inte föreligger något behov av att ändra reglerna i LAS alls.
Vidare har många arbetstagarorganisationer åsikten att man i denna covid-19 kris inte kan ”ytterligare försämra villkoren för arbetstagarna” och att utredningen i ljuset av detta ska skrotas helt. Arbetsgivarorganisationerna står på andra sidan och hävdar att virusutbrottet tvärtom gör det än mer angeläget att få igenom förändringar i arbetslagstiftningen för att stimulera till ökade rekryteringsvilja.
Utredningen fortgår och kommer presenteras i slutet på maj. Uppdatering följer därefter.