Vad är skillnaden mellan konkurs och rekonstruktion?

Tyvärr har dessa begrepp figurerat mer än vanligt bland våra företagare i följderna av Covid-19 pandemin. Kortfattat kan konstateras att om rekonstruktion och konkurs aktualiseras, så betyder det att berört företag lider av ekonomiska svårigheter. Skillnaden är bara hur mycket och om det går att göra något åt. Vi reder ut vad skillnaden mellan konkurs och rekonstruktion är.

Den stora skillnaden mellan konkurs och rekonstruktion kan säga vara att företag som försätts i konkurs försvinner för gott. Lyckas man med en rekonstruktion kommer företaget att leva vidare. Även ett företag som försatts i konkurs kan visserligen leva vidare, men det kräver att någon återupplivar företaget genom att köpa inkråmet av konkursförvaltaren och startar om verksamheten på nytt.

Rekonstruktion

Om företaget har betalande kunder och svårigheterna beror på en tillfällig likviditetskris (kanske för att en eller flera storkunder inte betalar i tid) kan en konkurs undvikas genom denna process. En rekonstruktör anlitas, som gör en bedömning av läget. Därefter skickar berört bolag in en ansökan om rekonstruktion till tingsrätten. Även en fordringsägare (borgenär) som ej fått betalt, kan ansöka om rekonstruktion av bolaget som ej betalar.

Om tingsrätten beviljar rekonstruktionen så behöver bolaget inte betala några skulder som härrör från tiden före tingsrättens beslut. Ingångna avtal med kunder och leverantörer gäller, men alla fakturor som kommer in efter rekonstruktions­beslutet måste betalas kontant (d.v.s. inte med kredit) och bolaget får inte dra på sig nya skulder. Alla bolagets konton fryses och inkommande betalningar styrs om till ett klientmedels­konto hos rekonstruktören.

Tingsrätten beviljar en rekonstruktions­tid på tre månader i taget, upp till ett år.

Inom en vecka från beviljad rekonstruktion ska rekonstruktören meddela samtliga fordringsägare (borgenärer) om att en rekonstruktion är på gång, och efter tre veckor kallar tingsrätten till ett borgenärsmöte. På mötet får borgenärerna möjlighet att yttra sig och domstolen fattar därefter beslut om rekonstruktionen ska fortsätta.

Senare sker en s.k. ackordsförhandling med förslag på hur stor del av borgenärernas fodringar som bolaget kan betala. Genom omröstning bestämmer borgenärerna om de accepterar den föreslagna uppgörelsen.

En rekonstruktion kräver alltså att det finns nog med pengar att driva företaget vidare under den här tiden. Finns inte det, blir det konkurs. Liksom vid en konkurs gäller lönegarantin för de anställda under en rekonstruktion.

Under en rekonstruktion från Kronofogden som huvudregel inte genomföra någon utmätning hos företaget.

Konkurs

När ett företag inte kan göra rätt för sig och inte kan göra det under en längre tid – d.v.s. betala skatter och sociala avgifter samt leverantörs­fakturor och löner – kan det begäras i konkurs. Det görs antingen av företagaren själv, en anställd, banken eller någon leverantör som inte fått betalt. En begäran om konkurs görs hos tingsrätten. Fattar tingsrätten beslut om konkurs, utses en konkurs­förvaltare som reder ut vilka tillgångar och skulder som finns. Det finns en lagstadgad prioriterings­ordning för vem som ska få betalt först. Alla tillgångar används för att betala skulder, så långt pengarna räcker.

Lönegaranti

Under tiden som konkursen pågår och under de anställdas uppsägningstid träder den statliga lönegarantin in för samtliga arbetstagare (även visstids­anställda och vikarier) och den gäller i max åtta månader. Lönegarantin har ett tak – den högsta ersättningen är 189 200 kr per anställd. Länsstyrelsen sköter utbetalningarna av lönegarantin.

Kontrollbalansräkning

Både när det gäller rekonstruktion och konkurs är det viktigt att företagaren har koll på ekonomin och upprättar en kontrollbalans­räkning så snart halva aktiekapitalet är förbrukat. Kontrollbalans­räkningen ska sparas för att kunna visas upp senare vid en eventuell konkurs. Räkna ut skillnaden mellan tillgångar och skulder för att se om differensen når upp till häften av aktiekapitalet. Finns en revisor, ska hen granska kontrollbalans­räkningen. Därefter har man åtta månader på sig att återställa aktie­kapitalet.

Om problemen fortsätter, är det viktigt att senast på förfallodagen för skatteinbetalningen ha begärt företaget i konkurs eller en rekonstruktion. Annars riskerar företagaren och alla styrelse­ledamöter att företrädaransvaret aktiveras – d.v.s. betala förfallna skatter med privata medel, från redan skattade pengar.

Normalt är de här reglerna mycket stränga, men nu i pandemitid har Skatteverket lättat något på dem. Man har bestämt att inte utnyttja företrädar­ansvaret för företag som under corona­krisen fått ett tillfälligt anstånd med skatte­inbetalningarna beviljat. För de företag som inte har valt det dyra anstånds­alternativet gäller det fortfarande ”hårda” företrädar­ansvaret enligt ovan.

Kontakta oss på CvZ Juridik om du har frågor om rekonstruktion eller konkurs!