Vad gäller kring arbetstid och uttag av övertid?


Pandemins utbrott och verkningar har påverkat alla på något sätt. Vissa branscher har blivit mer lidande än andra. Medan en del företagare lider enorma förluster av att inte ha tillräckligt med inkommande affärer, så finns det verksamheter som blomstrar och har mer än någonsin att göra. Det kan i sig leda till utmaningar, speciellt om många är frånvarande pga. sjukdom eller karantän eller för att man hunnit göra sig av med personal med resultatet att man står med för mycket jobb fördelat på för få anställda. Då är frågan, hur mycket får man arbeta? Vad gäller kring uttag av övertid?

Arbetstidslagen

I Sverige styrs arbetstidsreglerna i arbetstidslagen (1982:673), vilken ofta kompletteras med regleringar i enskilda kollektivavtal, om exempelvis årsarbetstid m.m.

Enligt arbetstidslagen är den ordinarie arbetstiden max 40 timmar per vecka. Denna tid - om det på grund av arbetets natur eller arbetsförhållanden i övrigt - kan variera veckovis, så länge den kan beräknas vara 40 timmar som genomsnittlig arbetstid under en beräkningsperiod om 4 veckor. Det vill säga, det gör alltså inget om tiden överstiger 40 timmar en vecka, om den understiger 40 timmar veckan efter och snittet som genomsnitt landar på 40 timmar under beräkningsperioden om en månad.

Övertid och mertid

All tid som överstiger ens arbetstidsmått (den normala arbetstiden per vecka) kallas för övertid. Jobbar man 40 timmar, så utgörs alla timmar som övergår 40 timmar, av övertid. För den som arbetar deltid, så är ens arbetstidsmått per definition understigande en heltid på 40 timmar. Jobbar man exempelvis halvtid, så är ens arbetstidsmått 20 timmar per vecka. All arbetad tid som överstiger dessa 20 timmar, utgör då övertid - eller mertid som man kallar övertiden vid deltidsarbete.

Allmän, extra- och nödfallsövertid

Det finns tre olika sorters övertid. Den allmänna övertiden är den övertid man oftast pratar om – dvs. den som används i de vanligaste övertidssituationerna. Observera att uttag av övertid förutsätter situationer där behov uppstått pga. oförutsedda händelser eller ”extraordinära inslag” i arbetet. Det får alltså inte läggas ut som regelbunden arbetstid.

Den allmänna övertiden består av 48 timmar som får tas ut under en fyraveckorsperiod (alternativt 50 timmar under en kalendermånad). Det finns ett uttagstak på 200 timmar som är det maximala antalet övertidstimmar som får tas ut under ett kalenderår.

Extra övertid är övertid som man får använda sig av om det finns särskilda skäl, och man inte kan lösa situationen på något annat rimligt sätt. Uttaget är begränsat till 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, och som max 150 timmar per kalenderår.

Vad som avses med ”särskilda skäl” i detta sammanhang har klargjorts av lagstiftaren genom ett antal exempel. Särskilda skäl kan uppkomma pga. tillfälliga arbetsanhopningar som varit omöjliga att förutse, oförutsedda sjukdomsfall eller förlust av spetskompetens som inte går att ersätta omedelbart.

Att situationen inte gått att lösa på annat ”rimligt sätt” innebär att det kan vara möjligt under en övergångsperiod att ta ut extra övertid vid sjukdomsfall eller vid andra vakanser. Om det går att rekrytera eller hyra in ytterligare personal, eller genomföra andra organisatoriska åtgärder för att komma tillrätta med problemen ska inte extra övertid utnyttjas. Kostnaden för arbetsgivaren för att lösa den uppkomna situationen måste dock landa på en rimlig nivå. Vad som är ”rimlig nivå” får bedömas från fall till fall. Företagets storlek har här betydelse liksom tidsaspekten för rekrytering av personal.

Det finns en tredje övertid som kallas för nödfallsövertid, och den blir aktuell vid händelser som helt ligger utanför företagets kontroll och där situationen inte går att lösa på något annat sätt. Lagstiftaren har här avsett händelser som exempelvis allvarliga olyckor, översvämning, eldsvåda, ras, omfattande maskinhaverier och dylikt. Det finns ingen gräns för hur många sådana övertidstimmar får tas ut, men syftet är alltså att lösa allvarliga och akuta problem.

Förläggning av arbetstid

Det finns förutom regler om hur mycket arbetstid som får tas ut av arbetstagarna, också begränsningar kring hur och när man får förlägga arbetstid. Det gäller reglerna som syftar till att säkerställa chans till vila och återhämtning – dygnsvila och veckovila.

Arbetstidslagen anger att arbetstagarna har rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar, s.k. dygnsvila. Man har dessutom rätt till minst 36 timmars sammanhängande vila under varje sjudagarsperiod. Veckovilan ska så långt det är möjligt förläggas till veckoslut.

Det är möjligt att göra avsteg från dessa vilor under enstaka tillfällen – genom exempelvis uttag av övertid. Men det ska ske undantagsvis och alltid kompenseras med vila vid senare tillfälle, helst in anslutning till viloavbrottstillfället.

Vad gäller de som jobbar natt?

Tiden mellan 22.00 och 06.00 anses vara natt. Arbetstiden för den som jobbar natt får inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under varje period om 24 timmar. Detta går beräknas på en beräkningsperiod om högst fyra månader. Nattarbetande kallas de som jobbar minst tre timmar av sitt arbetspass mellan 22.00 och 06.00, eller som troligen kommer jobba minst en tredjedel av sin årsarbetstid under nattetid.


Tillämpning

Observera att denna framställning gäller med utgångspunkt i arbetstidslagens regler. Arbetstidslagen kan göras stora avsteg ifrån genom kollektivavtal, vilket innebär att ni måste kontrollera era kollektivavtal för att veta vilka regler som gäller er.


Förläggning av arbetstid och hantering av övertid kan vara en fråga som omfattas om förhandlingsskyldigheten med facket. Ni bör därför ha kontakt med fackförbunden kring tillämpningar och förändringar i arbetstidens förläggning och tillämpning av övertid. Är ni osäkra på vad som gäller bör ni konsultera en sakkunnig.


Vi på CvZ Juridik arbetar löpande med att rådge och stötta företag med arbetsrättsliga frågor.

Om ni är tveksamma kring hur reglerna ska tolkas, om ni önskar förhandlingsstöd med fackförbund eller har andra funderingar kring arbetstid, övertid eller arbetsrättsliga frågor kan ni kontakta oss.