Semestertider och covid-19

Nu är vi redan inne i juni och det börjar närma sig semestertider. Det har rått lite förvirring kring vad som gäller kring semester och permittering, men det är nu konstaterat att Tillväxtverket bedömer semester vara icke stödgrundande, vilket innebär att all semester ska räknas som frånvaro vid beräkningen av det preliminära stödet.

Vid avstämning ska företagen redovisa all frånvaro, inklusive semester. Om det utbetalade preliminära stödet inte stämmer med den faktiskt arbetade tiden för stödperioden kommer överskottet att dras av från kommande stödperiod. Ingen återbetalning görs nu.

Vad gäller om man som arbetsgivare mot bakgrund av corona och dess verkningar för verksamheten - funderar över att eventuellt skjuta på sommarsemestern några veckor?

Kan man göra det?

Sommarsemester – huvudregel

Semesterlagen anger att den så kallade huvudsemestern skall förläggas under en sammanhängande period om fyra veckor, under perioden juni till augusti. Det kan förekomma avvikelser och/eller tillägg i kollektivavtal.

Syftet med sammanhängande semester är att ge möjlighet till återhämtning, vilket innebär att det även finns en del arbetsmiljöaspekter att väga in. Ett generellt råd är att undvika att teckna lokala eller enskilda avtal om uppdelning eller flyttande av semestern så långt det går.

Semester ska som huvudregel förläggas i samråd med den enskilde/lokala facket. Om parterna inte kommer överens om förläggning så är det i slutänden arbetsgivaren som förlägger semestern. Beviljad semester är bindande för både arbetstagare och arbetsgivare.

För att kunna avvika från huvudregeln om fyra veckors ledighet under perioden juni – augusti genom att till exempel dela upp semestern eller flytta den, krävs att arbetsgivaren tillsammans med den anställde eller med det lokala facket kommer överens om det.

Förläggning av semester under permittering

Korttidsarbetet är i sig semesterlönegrundande frånvaro och påverkar därmed inte intjänandet av semesterdagar. Semesterdagar tjänas in som om den anställde hade arbetat sin normala sysselsättningsgrad utan korttidsarbete.

Under semestern omfattas alltså inte den anställde av avtalet om korttidsarbete. Semesterutläggningen sker utan hänsyn till hur kortidspermitteringen är förlagd. En veckas semester, för arbetstagare som normalt är schemalagd fem arbetsdagar/vecka, innebär att fem semesterdagar anses utlagda även om korttidsarbetet endast sker på två dagar i veckan. Fyra veckors huvudsemester innebär därmed att 20 dagars semester tas i anspråk.


Semester ska utbetalas på samma sätt som om den anställde hade arbetat som vanligt. Det innebär att det intjänade värdet enligt lag och kollektivavtal är det som gäller. Vid sammanfallande intjänande år och semesterår tjänas semesterlön in som om den anställde arbetat i normal omfattning, dvs korttidsarbetet påverkar inte intjänandet av semesterdagar.

Besked två månader innan

Enligt semesterlagen har arbetstagaren rätt att få besked senast två månader innan semestern börjar om semestern förläggs på annat vis än det som arbetstagare har sökt.