Arbetsrätten är under ständig förändring, och det är nog många som fått med sig att arbetsmarknadens parter den senaste tiden diskuterat den så kallade LAS-utredningen. Utredningen är omfattande och skriven av experter inom arbetsrätten. Den presenterades i juni 2020 och fick då utstå stark kritik från både fack och socialdemokratiska röster som tyckte den förespråkar lösningar som riskerar att rubba balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare – till arbetsgivarens fördel. Vad är det då för förslag som denna kritiserade utredning innehåller? I korta drag kan man säga att utredningen innehöll i huvudsak nedan förslag. LAS utredningens förslag i huvuddrag
Arbetsgivare får undanta fem personer från turordningsreglerna vid uppsägningar p. g. a. arbetsbrist/omorganisation oavsett företagets storlek. Turordningsreglerna ska ändras från att innebära att arbetsgivaren ska få undanta max två anställda om man är högst 10 anställda – till att kunna undanta fem stycken, oavsett hur många anställda som finns på företaget.
Det föreslås ändring i reglerna om omplacering. I dagens regler som utarbetats genom domstolspraxis, gäller att en anställd anses ha ”tillräckliga kvalifikationer” om hen kan lära sig den nya tjänstens arbetsuppgifter inom en sex -månaders period. Förslaget i utredningen är att vid en omplacering ska en person kunna ta sig an de arbetsuppgifter som erbjuds utan upplärning, för att anses besitta de tillräckliga kvalifikationer som behövs för att göra anspråk på tjänsten.
Det föreslås att arbetsgivaren själv ska få avgöra vem som ska vara kvar i en arbetsbristsituation, när det gäller arbetstagare som har lika anställningstid. I dagens regler är det den äldre som har företrädesrätt vid lika anställningstid.
Kompetensutveckling ska i ”skälig utsträckning” erbjudas alla anställda som varit anställda i minst sex månader. I dagens regler finns inga sådana lagstadgade krav.
Möjligheten att ogiltigförklara en uppsägning, p. g a personliga skäl, ska tas bort i företag med färre än 15 anställda. Bara efter prövning ska en person som sägs upp pga. personliga skäl i större företag kunna få lön medan det prövas om uppsägningen var ogiltig eller sakligt grundad. Dagens regler innebär en rätt för arbetstagare som sägs upp p. g. a. personliga skäl, att begära att uppsägningen ska ogiltigförklaras. När en sådan ogiltigförklaring begärs, så upphör inte anställningen förrän tvisten är slutligt avgjord – vilket i praktiken blir när en domstol dömt i frågan. Arbetsgivaren är alltså skyldig att betala lön för den anställde under hela tvistens gång.
Vad händer nu?
Trots långa och intensiva förhandlingar löpte förhandlingsfristen ut under förra veckan med resultatet att det alltså inte blev någon överenskommelse mellan arbetsgivarsidan, Svenskt Näringsliv och arbetstagarsidan, LO/PTK om nya LAS-regler för arbetsmarknaden.
I januariöverenskommelsen som LAS-utredningen är en del av, anges att för det fall arbetsmarknadens parter (dvs. Svenskt Näringsliv och LO/PTK) inte kan komma överens om en gemensam lösning, så är det upp till riksdagen att lagstifta i frågan. Eftersom den svenska modellens kärna är att arbetsrätten ska utformas av arbetsmarknadens parter, är detta inte en lösning som någon av parterna vill ha. Lagstiftning anses mer tunggrott och mindre flexibelt, samtidigt som den inte anses ha samma anknytning till verkligheten.
Det diskuteras nu därför om inte förhandlingstiden bör utökas. En utmaning i sammanhanget är att den årliga avtalsperioden avseende nya kollektivavtal startar i oktober månad, och det är till stor del samma personer på bägge sidor som är involverade även i den processen.
Hur det blir i denna fråga återstår alltså att se.
CvZ Juridik håller er uppdaterade med senaste nytt. Kontakta oss om ni har frågor om hur detta kan komma att påverka er, eller har andra arbetsrättsliga frågor!