Den 1 januari 2019 började en ny lag gälla, som reglerar löneansvaret för olika aktörer i en byggentreprenad – lag (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar.
Den föreskriver uppdragsgivares och i viss mån huvudentreprenörens ansvar för underentreprenörers lönefordringar.
Lagens syfte är att motverka osund konkurrens i byggsektorn, att komma till rätta med bedrägerier och missbruk, och skydda arbetstagarnas rättigheter.
Bakgrund
Byggbranschen har länge brottats med hanteringen av oseriösa aktörer. Skatterättsliga åtgärder i form av ROT-avdrag och krav på personalliggare har införts och många upphandlingar kräver att upphandlande myndighet ställer arbetsrättsliga villkor.
Regeringen bedömde att ytterligare åtgärder var nödvändiga eftersom förekomsten av oseriösa företag innebär ökade risker för enskilda arbetstagare och för att deras rättigheter inte tillgodoses av arbetsgivarna. Det är mot bakgrund av detta som regeringen utformat lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar.
Lagens bestämmelser
Lagen gäller vid bygg- och anläggningsverksamhet och baseras på ett EU-direktiv om utstationering av arbetstagare.
Regeringen valde vid utformningen av lagen att införa betydligt strängare regler än vad direktivet föreskriver. Sveriges regler omfattar både inhemsk och utländsk personal, och gäller till skillnad från EU regeln, hela lönefordran. Direktivets regler innebär enbart en rätt till minimilön.
Sverige valde också att inte införa den möjlighet till ”skyddsventil” för entreprenörerna som direktivet innehåller – att de som vidtagit ”rimliga kontrollåtgärder” mot sina underentreprenörer ska slippa entreprenörsansvaret.
Det går inte heller att avtala bort ansvaret nedåt. Ansvaret för sina underentreprenörers löneansvar kan ur det perspektivet sägas vara strikt.
Arbetstagaren har rätt att kräva lön som inte förfallit för mer än tre månader innan uppdragsgivaren mottagit framställan om ersättning från arbetstagaren eller tre månader före det att huvudentreprenören underrättades i de fall uppdragsgivaren inte gick att nå.
Hur det funkar rent praktiskt
Arbetstagaren kan så fort man inte fått sin lön för utfört arbete i aktuell entreprenad - utan att gå via sin arbetsgivare - vända sig direkt till arbetstagarens uppdragsgivare med en så kallad underrättelse.
Om uppdragsgivaren inte svarar eller vägrar betala ut lönen kan arbetstagaren då vända sig till huvudentreprenören. Uppdragsgivaren och huvudentreprenören kan som huvudregel göra samma invändningar som en arbetsgivare får göra mot en arbetstagarens krav på betalning av sin lön.
Formalia i sammanhanget är viktigt, för om arbetstagarens underrättelse inte innehåller rätt information så kan uppdragsgivaren/huvudentreprenören invända mot betalningsansvar.
I lagen anges att underrättelsen bland annat ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om exempelvis lönefordrans storlek och ursprunglig förfallodag.
Tidsfrister att hålla
Utbetalning av lön
- Uppdragsgivaren ska betala ut lönen inom sju helgfria vardagar från det att uppdragsgivaren fått del av arbetstagarens underrättelse.
- Huvudentreprenören ansvarar för utbetalning av lönen om uppdragsgivaren inte har betalat inom 14 helgfria vardagar eller inte har gått att nå samt om arbetstagaren, eller
- om arbetstagarens fack, skickat en underrättelse om arbetstagarens krav på lön till huvudentreprenören inom sex månader från att uppdragsgivaren underrättades.
Informationsplikt
- Arbetsgivaren, uppdragsgivaren och huvudentreprenören måste inom fem helgfria vardagar lämna ut information om de övriga aktörerna till arbetstagare eller dennes fack som efterfrågar dem. Informationen som ska översändas är namn, kontaktuppgifter och organisationsnummer/personnummer eller motsvarande. Det är viktigt att lämna ut informationen så snart som möjligt eftersom lämnas den inte i tid blir entreprenören skadeståndsskyldig.
Regressrätt
Den entreprenör som får betala ut lönen har som huvudregel rätt att kräva ersättning från arbetsgivaren, s.k. regressrätt. Huvudentreprenören kan även välja att kräva tillbaka pengarna från uppdragsgivaren under förutsättning att huvudentreprenören meddelar uppdragsgivaren inom sju helgfria vardagar från att man mottagit arbetstagarens underrättelse. Gör huvudentreprenören inte detta går man enligt lagen miste om regressrätten mot uppdragsgivaren.
Regressrätten och även tidsfristerna i samband med regressrätten går att ändras genom avtal.
Kontakta oss
Det kan vara svårt att navigera i bestämmelserna och veta hur man ska utforma eller tolka avtal, eller hantera en underentreprenörs arbetstagares framställda löneanspråk.
Ni är varmt välkomna att kontakta oss om ni har frågor eller behöver bolla uppkomna situationer.