top of page

SÖKRESULTAT

10 objekt hittat för ""

  • Branscher och Partners | CvZ Juridik

    VÅRA PARTNERS Vi företräder en mängd branschorganisationer och erbjuder medlemmarna ett fördjupat juridiskt stöd. CvZ Juridik företräder cirka 60 000 företagare genom våra anslutna branschförbund. Tillsammans för vi fram en stark röst i gemensamma politiska frågor. De anslutna branscherna har tillgång till delar av CVZ Juridiks service som gemensam opinionsbildning, politisk expertis, erfarenhetsutbyte och konferenslokaler. ​ Vi samarbetar med en mängd branschorganisationer och erbjuder medlemmarna ett fördjupat juridiskt stöd. Kontakta oss eller föreningens kansli för mer information om vilka förmåner som gäller för er. Branschkansliet Branschkansliet kan genom sitt samarbete med CvZ Juridik erbjuda tillhörande branschers medlemmar en juridisk kontaktperson och möjlighet att få tillgång till CvZ Juridiks kvalificerade juridiska rådgivning till rabatterat pris. Läs mer Mekaniska Verkstädernas Riksförbund - MVR Genom avtal med CvZ Juridik har medlemmar i MVR tillgång till omfattande juridisk rådgivning inom arbetsrätt, arbetsmiljö och allmän affärsjuridik. Läs mer Optikbranschen Medlemmarna i Optikbranschen har en dedikerad juridisk kontakperson hos CvZ Juridik, och har tillgång till CvZ juridiks juridiska rådgivning till rabatterat pris. Läs mer Polymercentrum Som medlem i Polymercentrum har man genom samarbetet med CvZ Juridik tillgång till utbildningsfilmer inom allmän affärsjuridik och arbetsrätt, juridiska mallar och blanketter samt ett par timmars juridisk rådgivning per år. Dessutom har man möjlighet att få tillkommande rådgivning till förmånligt pris. Läs mer Svensk Branschutveckling - SVBU SvBU samarbetar med CvZ Juridik genom att därigenom kunna erbjuda anknutna branscher juridisk rådgivning till förmånligt pris. Läs mer Svenska Mobilkranföreningen Som medlem i Svenska Mobilkranföreningen har man tillgång till 1-2 timmars juridisk rådgivning per år. Vidare har man tillgång till CvZ Juridiks jurister till förmånligt pris. Läs mer Sveriges fordonsverkstäders förening - SFVF CvZ Juridik är en partner till SFVF genom sitt arbete som juridisk leverantör av medlemsservicen till Verkstadsföretagarna, men också som juridiskt komplement åt medlemmarna i SFVF. Läs mer Swedish Labtech Medlemmarna i Swedish Labtech har en dedikerad juridisk kontakperson hos CvZ Juridik, och har tillgång till CvZ juridiks juridiska rådgivning till rabatterat pris.​ Läs mer Verkstadsföretagarna Verkstadsföretagarna arbetar tätt tillsammans med CvZ Juridik för att utveckla en arbetsgivartjänst som är anpassad till fordonsbranschens aktörer. Medlemmar i Verkstadsföretagarna har genom sitt medlemskap tillgång till kvalificerad arbetsrättslig rådgivning hos CvZ Juridik. Läs mer

  • Våra medarbetare | Kontakt | CvZ Juridik

    MEDARBETARE Vi som arbetar på CvZ Juridik CvZ Juridik är en affärsorienterad juristbyrå med effektiva och affärsinriktade lösningar närmast hjärtat. Vår grundvärdering är att nyttan med jurister och juridiska tjänster ska vara fokus för vårt arbete och ska minska företagarnas risker och bidra till att skapa affärer. Våra tjänster ska tillhandahållas på ett pragmatiskt och tillgängligt sätt, för såväl stora och etablerade företag som för mindre snabbt växande bolag. Detta kan vi som arbetar på CvZ Juridik erbjuda just er tack vare våra kompetenta medarbetare. Hos oss på CvZ Juridik har vi gjort det stora jobbet åt er, vi har plockat russinen ur kakan och hittat den bästa kombinationen för att kunna hjälpa er. Vi har har alla olika utbildning, erfarenheter och spetskompetenser, tillsammans har vi skapat ett enormt starkt team som står bakom dig och din verksamhet. ​ Läs gärna mer om vilka vi som stöttar er är på respektive sida. Alexander Clomén Managing partner / Jur. Kand. Alexander har gedigen erfarenhet av att arbeta med kollektivavtalsfrågor och arbetsrättsliga förhandlingar. Därutöver arbetar Alexander med ett brett spektrum av affärsjuridiska områden samt tvistelösning. Klicka här för att läsa mer om mig Jan Rudblad Senior Partner & Advisor Jan Rudblad är en av Sveriges mest erfarna arbetsrättsjurister med över 40 års erfarenhet av arbetsrätt, kollektivavtalsrätt och allmän affärsjuridik. Janne arbetar idag som senior rådgivare inom organisationen. Klicka här för att läsa mer om mig Benny Söderqvist Marknad Benny har många års erfarenhet av företagande både som anställd vd och filialchef, samt även som huvudägare i två företag. Benny har genom en lång karriär lärt sig vikten av ett bra juridiskt stöd för en väl fungerande verksamhet. Klicka här för att läsa mer om mig

  • Juridiska Utbildningar - Företags & Branschanpassade | CvZ Juridik

    UTBILDNINGAR Vi tillhandahåller företags- och branschanpassade utbildningar Inga kommande evenemang för tillfället Få mer information om våra utbildningar Vi skräddarsyr utbildningar för er organisations behov och kunskapsnivå. Våra tjänster tillhandahålls på ett pragmatiskt och tillgängligt sätt, för såväl stora och etablerade företag som för mindre snabbt växande bolag. Skicka ett mail till oss för mer information. Exempel på andra utbildningar vi tillhandahåller: Arbetsrättutbildning – Grund, halv- eller heldag Arbetsrättutbildning – Fördjupning Entreprenadrätt utbildning – Heldag Affärsjuridisk utbildning – Grund, halv- eller heldag Arbetsmiljöutbildning – Grund, halv- eller heldag Arbetsmiljöutbildning – Fördjupning

  • GDPR & IT rätt | Affärsjuridik | CvZ Juridik

    BRANSCHJURIDIK Juridik anpassad efter branschens behov och förutsättningar Våra jurister har erfarenhet av att jobba med ett flertal branschorganisationer inom både tillverkande industri och tjänstesektorn. Det innebär att det finns en förståelse och kunskap olika branschers behov skiljer sig åt. Det man kan konstatera är dock att branscherna har en sak gemensamt och det är behovet av branschspecifik juridisk rådgivning. Det är här CvZ kommer in som given rådgivare, både för branschorganisationen som sådan, men även för branschorganisationens medlemmar. Hur ofta ska de allmänna villkoren uppdateras? Vad innebär skrivelsen om felansvar i branschens allmänna leveransbestämmelser? Vad händer om man i avtalen inte observerar sitt tredjemansansvar? Kan man ha bestämmelser i det egna avtalet som skiljer sig från branschens leveransvillkor? Vi hjälper bland annat till med: Tolkning av allmänna leveransvillkor och bestämmelser. Upprättande och granskning av avtalshandlingar. Stöd och ombudskap vid tvist. Organisations- och föreningsjuridik, stadgar och frågor om medlemskap. Struktur och frågor om försäkringsskydd och ansvarsfrågor. Behöver du juridisk rådgivning? Kontakta oss idag! Tveka inte att höra av er till oss med era arbetsrättsliga utmaningar. Kontakta oss

  • Industri & Tillverkning | Affärsjuridik | CvZ Juridik

    INDUSTRI OCH TILLVERKNING Juridiska frågeställningar inom tillverkande industrin Inom den tillverkande industrin är de juridiska frågeställningarna komplexa och i många fall mycket väsentliga för verksamheten. Avtal som reglerar inköp, försäljning och produktion är ofta komplexa och svåra att tolka. Inte sällan består avtalen i själva verket av en rad olika avtal som tillämpas enligt viss ordning och det kan vara fråga om standardavtal eller företagsspecifika avtal. Dessa kan vara svåra att tolka och att få en klar bild över vilka åtaganden de medför. ​ Många större företag har en väl etablerad rutin för hur avtal ska tillämpas i verksamheten. Ska man leverera till eller köpa in från de företagen bör man noga granska affärsavtalen innan man accepterar villkoren och man bör vara uppmärksam på att inte åta sig ansvar för omständigheter som ligger utanför ens kontroll. Man bör också vara väl insatt i vad avtalet reglerar rörande försäkringar, interna policyer och rutiner samt kring sitt ansvar vid tex. patentintrång eller vid en eventuell tvist. ​ Genom att arbeta strukturerat och med god kunskap kan man minska riskerna i verksamheten. I många fall kan en bristande insikt i avtalet medföra att man är mer riskexponerad för negativa följder, ofta helt utan att man haft kännedom om att riskerna förelegat. Det är viktigt att ta hjälp att tolka avtalen om man inte fullt ut kan tolka avtalen på egen hand. Allt för många ingår avtal utan att vara införstådda med dess innebörd, i vissa fall utan att ens titta i avtalet innan man accepterar det. ​ Det finns ett flertal relevanta produktionsavtal som man bör vara väl insatt i om man arbetar återkommande inom tillverkning så som NL 17, NL 09, Incoterms och NLS 10. Vi förhandlar, upprättar och reviderar avtal Vi stöttar med att förhandla, upprätta och revidera avtal inom tillverkning och industri. Genom ett nära samarbete med branschorganisationer och en erfarenhet av att stötta industriföretag i avtalsprocesser har vi förutsättningar att säkerställa att tillverkande företag, stora som små, har rätt villkor i sin verksamhet. ​ Vi strävar mot att våra klienter ska utvecklas och bli bättre på att hantera sina affärer. Vi vill säkerställa att våra klienter får till rimliga och korrekta villkor och att det till nästa avtalsförhandling ska finnas förutsättningar att förstå innebörden av avtal och minska riskerna även i framtiden. Serviceavtal Företag som har ett serviceavtal via oss har en tillgång till löpande rådgivning av kompetenta jurister som har god erfarenhet av att stötta i avtalsfrågor kopplade till bland annat tillverkningsavtal. ​ Som en jurist i rummet intill. ​ Läs mer om våra serviceavtal. Komplexa och svårtolkade avtal? Vi stöttar hela branscher och enskilda företag med att förhandla, upprätta och revidera avtal. Hör av dig till oss, vi berättar mer om vad vi kan göra för just dig och din verksamhet. Kontakta oss

  • Kollektivavtalshjälpen | CvZ Juridik

    Kollektivavtalshjälpen Kollektivavtal - hängavtal Rådgivning och stöd Läs mer om kollektivavtal Över 60% av sveriges företag har inte kollektivavtal ​Den arbetsrättsliga lagstiftningen i Sverige är inte särskilt omfattande. Istället har ansvaret för hantering av regleringarna kring anställningsvillkor och rättigheter och skyldigheter i anställningen, genom avtal lämnats åt arbetsmarknadens parter. Det kan handla om villkor så som rätt till tjänstepension, rätt till övertidsersättning och minimilön. ​ Trots att så mycket lämnas åt marknaden själv att reglera har över 60% av svenska företag inte tecknat kollektivavtal. Många av svenska företag har inte anställda och de som har anställda men som saknar kollektivavtal förhåller sig i många fall till en norm eller till ett specifikt kollektivavtal. CvZ Juridiks jurister har stor kunskap inom kollektivavtalsrätt och har erfarenhet av rådgivning kring kollektivavtal inom både industribranscher och tjänstemannaverksamhet. Vi kan hjälpa er att teckna hängavtal genom fullmakt, tolka bestämmelser i kollektivavtalet, rådge och/eller bistå er i förhandlingar med det lokala facket – oavsett om det gäller frågor om intjänande av arbetstidsförkortning eller en konkret uppsägningssituation. Det spelar ingen roll om ni är medlemmar i en arbetsgivarorganisation och kanske fått ett svar men vill ha en "second opinion", eller om ni står ensamma med ett tecknat hängavtal och därmed är uteslutna från arbetsgivarorganisationernas rådgivning. Vi finns här för dig. Läs mer om oss som arbetar på CvZ Juridik, vi har har alla olika utbildning, erfarenheter och spetskompetenser, tillsammans har vi skapat ett enormt starkt team som står bakom dig och din verksamhet. Kontakta oss direkt Kollektivavtal Även om ni är medlemmar i en arbetsgivarorganisation så kan det finnas behov av en 'second opinion' av specifika kollektivavtalsbestämmelser, eller få tillgång till mer extensiv rådgivning än vad som ingår i sådant medlemskap. Till oss kan ni ringa med alla era frågor. Läs mer Hängavtal Om man inte är medlem i en arbetsgivarorganisation har man inte heller tillgång till arbetsrättslig rådgivning av kollektivavtalsbärande organisation. Vi har stor erfarenhet av både arbetaravtal och tjänstemannaavtal och kräver inget medlemskap för rådgivning. Läs mer Oberoende rådgivning Till CvZ Juridik kan ni vända er med era arbetsrättsliga frågor och utmaningar. Oavsett era förutsättningar och omfattning av ert behov är ni välkomna att vända er till oss med era arbetsrättsliga- och kollektivavtalsrättsliga frågor. Kontakta oss för en kostnadsfri bedömning. Läs mer Jag behöver rådgivning gällande kollektivavtal eller hängavtal. Förnamn Efternamn Email Företag Org.nr Info som kan vara bra för oss innan vi tar kontakt. Skicka Tack för ditt medelande, vi hör av oss!

  • Kostnadsfri bedömning | Fråga Juristen | CvZ Juridik

    KOSTNADSFRI BEDÖMNING Har du juridiska frågor, står inför en tvist eller bara är osäker? Kontakta oss med din fundering för en första kostnadsfri bedömning. Fyll i formuläret nedan med en beskrivning av ditt ärende så återkommer vi till dig snarast möjligt! Självklart kan ni även alltid ringa eller maila oss. 08 - 86 54 88 juridik@cvz.se Skicka in ditt ärende för en gratis bedömning av våra erfarna jurister. Välj vilket område Skicka in för bedömning Vi ser fram emot att hjälpa er! Passa på att följa våra sociala medier nedan under tiden vi kikar på ditt ärende.

  • Kollektivavtal & Hängavtal | Arbetsrätt | CvZ Juridik

    KOLLEKTIVAVTAL OCH HÄNGAVTAL Hur tecknar man och varför ska man ha kollektivavtal 61 % av Sveriges företag har inte kollektivavtal ​ Den arbetsrättsliga lagstiftningen i Sverige är inte särskilt omfattande. Istället har ansvaret för hantering av regleringarna kring anställningsvillkor och rättigheter och skyldigheter i anställningen, genom avtal lämnats åt arbetsmarknadens parter. Det kan handla om villkor så som rätt till tjänstepension, rätt till övertidsersättning och minimilön. ​ Trots att så mycket lämnas åt marknaden själv att reglera har 61 % av svenska företag inte tecknat kollektivavtal. Många av svenska företag har inte anställda och de som har anställda men som saknar kollektivavtal förhåller sig i många fall till en norm eller till ett specifikt kollektivavtal. Varför kollektivavtal? ​ Den svenska arbetsmarknaden bygger på tanken att arbetsmarknadens parter tillsammans genom kollektivavtal ska reglera parternas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Sedan ska aktörerna på arbetsmarknaden - de enskilda arbetsgivarna, gå med i avtalsslutande arbetsgivarorganisation och tillämpa överenskomna regler. ​ Eftersom marknaden är uppbyggd på denna "svenska modell" så får man som kollektivt ansluten arbetsgivare ofta fördelar, gentemot arbetsgivare som väljer att inte teckna avtal. Det blir mer och mer vanligt att upphandlande myndigheter och kommuner kräver att anbudsgivare ska ha kollektivavtal, och det börjar också ske allt oftare att försäkringsgivare kräver kollektivavtal för att erbjuda sina försäkringar. En ytterligare faktor som kan göra kollektivavtalet attraktivt för arbetsgivarna, är att det råder s.k. fredsplikt under kollektivavtalets löptid. Det innebär att fackförbunden är förhindrade att vidta de stridsåtgärder som annars finns tillgängliga, såsom strejk, blockad och blockad av övertidsarbete, nyanställning eller inhyrning av arbetskraft. ​ Det börjar samtidigt märkas mer och mer att bilden av icke-kollektivavtalsbundna arbetsgivare som mindre seriösa än arbetsgivare med kollektivavtal, börjar luckras upp. Detta eftersom det är fullt möjligt att ha förmåner och villkor som uppgår eller rentav övergår de som följer av kollektivavtal och att arbetsgivarnas möjlighet till valfrihet blir mer viktig. Är det någon skillnad på hängavtal och kollektivavtal? ​ Det är lätt att bli förvirrad av alla olika begrepp som florerar inom arbetsrätten. Man har valt att göra en distinktion mellan kollektivavtal och hängavtal för att kunna påvisa medlemskap, eller avsaknad av medlemskap, i en arbetsgivarorganisation. ​ Är man med i en arbetsgivarorganisation, så tecknas normalt kollektivavtal per automatik, för både arbetare och tjänstemän. Väljer man att stå utanför en arbetsgivarorganisation, men ändå vill (eller måste) teckna kollektivavtal, så gör man det direkt med det avtalsslutande fackförbundet. Det man förbinder sig till då är ett hängavtal. Man "hänger" på ett befintligt kollektivavtal, utan medlemskap i den avtalsslutande arbetsgivarorganisationen. Varför väljer en del företag att inte teckna kollektivavtal? ​ Skälen till att inte teckna kollektivavtal kan vara flera. Kanske har man bättre villkor för de anställda än vad kollektivavtalet stipulerar. Man kan vara verksam inom en bransch som är svårdefinierad utifrån de fackförbund som finns - vilket avtal skulle gälla? Det kan vara av ideologiska eller politiska skäl. Det kan också vara så att man inte har några anställda som är medlemmar i det fackförbund som slutit relevant kollektivavtal. Många mindre företagare kan uppleva också att kollektivavtalen saknar flexibilitet och att de är utformade utefter de stora företagens behov och verksamheter. ​ Det finns ingen lagstadgad skyldighet att teckna ett kollektiv- eller hängavtal. Det svenska systemet är visserligen skapat på ett sätt som är åsyftat att ge incitament för företagen att teckna avtal, men det är som sagt valfritt. Vad kostar det att teckna kollektivavtal? ​ Kostnaderna för ett kollektivavtal består av - förutom medlemsavgiften till arbetsgivarorganisationen, premien för försäkringarna som ingår och inbetalningarna till de anställdas tjänstepension ITP. ​ För arbetsgivare som istället väljer att stå utanför en arbetsgivarorganisation (och istället tecknar ett hängavtal), får utöver premier för försäkringar och tjänstepension även betala en s.k. säranslutningsavgift på 0,3-0,4 procent (beroende på vilket avtal det gäller), för att få omfattas av föreskriven omställningsförsäkring. ​ Merkostnaden för att teckna kollektivavtal beror på vilka anställningsvillkor de anställda har innan avtalet tecknas. Det finns i Sverige ingen lagstiftad rätt till minimilön, arbetstidsförkortning eller tjänstepension. Rent konkret kan man konstatera att ett kollektivavtal kan kosta ungefär en halv miljon kronor per år för ett företag med fyrtio anställda som tjänar i snitt 20 000 kronor i månaden. För ett företag med tio anställda som tjänar 40 000 kronor i snitt är summan nästan densamma. Högavlönad personal är dyrare eftersom avsättningarna till tjänstepensionerna blir höga. ​ Det är ingen materiell skillnad mellan kollektivavtal och hängavtal när det gäller förmåner och villkor som gäller för de anställda, och i slutänden är det ofta inte någon större skillnad rent kostnadsmässigt heller. Väljer man att ha hängavtal och alltså inte bli medlem i en arbetsgivarorganisation, så försvinner kostnaden för medlemsavgiften, men kostnaden för säranslutningsavgiften tillkommer för omställningsförsäkringen. Behöver du rådgivning kring tecknandet av kollektivavtal? Kontakta oss idag! Tveka inte att höra av er till oss med era frågor kring tecknandet av kollektivavtal Kontakta oss Artiklar som berör kollektivavtal Skulle arbetsrätten cementeras eller liberaliseras? Arbetsgivare eller Uppdragsgivare? Hängavtal

  • Tjänstepension | CvZ Juridik

    Tjänstepension och pensionsförsäkringar Vad är tjänstepension? ​ Tjänstepension är en förmån som anställda kan ha rätt till i sin anställning och finansieras i sin helhet av arbetsgivare enligt inkomstskattelagen. Tjänstepension kan definieras som uppskjuten lön för utfört arbete. I en tjänstepensionsplan ingår normalt följande ekonomiska skydd/trygghet: När du blir pensionär Ålderspension ​ Om du avlider före 65 års ålder Efterlevandeskydd (kan variera beroende på plan) Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) ​ Om du blir sjuk: Sjukpension (efter 90 dagar) Premiebefrielse ​ Skattemässigt godkända tryggandeformer är: Pensionsförsäkring Avsättning på balansräkningen i kombination med kreditförsäkring Överföring till pensionsstiftelse Överföring till utländskt tjänstepensionsinstitut (enligt vissa villkor) ​ Alternativ pension: Direktpension som inte är en skattemässigt godkänd tryggandeform Vikten av rätt hantering ​ Reglerna kring tjänstepension är omfattande och komplicerade och omgärdas av både avtalsrätt, skatterätt och försäkringsteknik. Förekomsten av felaktig tjänstepensionshantering ökar. Eftersom pension i praktiken utgör uppskjuten lön, medför en felaktig hantering ofta stora ekonomiska konsekvenser för arbetsgivaren i form av omfattande kostnader, utredningsarbete och försäkringsadministrativa insatser. En felaktig tjänstepensionshantering kommer förr eller senare att upptäckas. Den anställde kan rentav ha hunnit sluta och gått i pension. Även dessa fall kan behöva åtgärdas. ​ Ett annat inte helt ovanligt fel är att arbetsgivaren i samband med kollektivavtal betalar sina försäkringspremier till fel försäkringsbolag. Man kanske tecknade pensionslösningen innan man tecknade kollektivavtalet, och missar att man måste byta försäkring för att inte agera i strid med avtalet. Arbetsgivaren riskerar i dessa fall omfattade retroaktiva kostnader. Att låta bli att kvalitetssäkra sin egen tjänstepensionshantering är en risk som kan leda till irreparabel skada vid exempelvis långtidssjukskrivning och förtidspension. En felaktig ålderspensionshantering kan behöva köpas ikapp åratal tillbaka, vilket kan komma att påverka bolagets likviditet. Vårt erbjudande inom tjänstepension ​ Inom området tjänstepension samarbetar vi med några av Sveriges främsta experter. Om ni har frågor om tjänstepension, premieinbetalningar, parallellsamordning eller ITP-undantag är ni välkomna att kontakta oss. Vi ser till att ni genom oss och våra samarbetspartners får rätt stöd i hantering av pensionsfrågan. Behöver du juridisk rådgivning? Kontakta oss idag! Tveka inte att höra av er till oss med era arbetsrättsliga utmaningar. Kontakta oss Senaste nytt om arbetsmiljö Visselblåsarlagen - kravet om en visselblåsartjänst 4 sep. 2023 Riskfyllda arbetsplatser – Arbetsmiljöverket inspekterar farliga och riskfyllda arbetsmiljöer 3 mars 2023

  • Personalärenden | Arbetsrätt | CvZ Juridik

    PERSONALÄRENDEN Personalärenden bör hanteras snarast, korrekt och löpande ​ Det är många arbetsgivare som snubblar på den löpande, monumentala hanteringen av uppkommande personalärenden. Kanske tänker man "en gång är ingen gång". Förhoppningsvis är den bedömningen korrekt. Problemen uppstår när man tänker så varenda gång, trots att misskötseln upprepar sig med jämna mellanrum. Kommunikation A och O Såsom med det mesta annat i livet, är god kommunikation en förutsättning för att kunna hantera uppkommande situationer. Försöker man införa ett arbetssätt som vilar på löpande dialog mellan arbetsledande chef och arbetstagare, så blir även hanteringen av eventuell misskötsel och annat, lättare att hantera. Misskötsel ​ Om en arbetstagare missköter sig och fortsätter så göra trots tillsägelser, kan det utgöra grund för uppsägning och i vissa fall rentav avsked. ​ Det ställs dock ganska höga krav på arbetsgivaren i dessa fall, om denne vill basera exempelvis en uppsägning på den anställdes brister eller beteende. "Misskötsel" är i detta sammanhang ett tämligen vitt begrepp, och innefattar allt från att den anställde inte utför sitt arbete korrekt, till att hen kommer försent eller inte sköter sin hygien på rätt sätt. Som ovan beskrivits innefattar hanteringen av all misskötsel, kommunikation. Utan att tydligt kommunicera vari den anställde brister och därtill tydliggöra vad eller hur denne istället ska agera eller göra, så kommer denne inte kunna anses vara tillräckligt "medvetandegjord" vilket i sin tur leder till att arbetsgivaren kommer ha svårt att uppnå saklig grund. Osämja, samarbetsproblem, incidenter ​ Samlar man en grupp människor, kommer det till slut uppstå irritationer, osämja eller samarbetssvårigheter. Vi vågar nästan påstå att det är oundvikligt. Därför är det viktigt att ha ett tydligt och konsekvent förhållningssätt kring hur dessa frågor ska hanteras på just ert företag. ​ Är det tydligt och klart vem eller vilka man som anställd ska vända sig till i olika frågor? Har de som delegerats hanteringsansvar i specifika frågor, tillräcklig kompetens för att kunna hantera det? Ett bra samarbete med eventuellt fack kan vara bra och det är ofta en fördel att ha företagshälsovård att kunna vända sig till när frågor uppkommer som tangerar en anställds hälsa. ​ Att kunna hantera osämjor eller samarbetsproblem är en förutsättning för att kunna arbeta med arbetsmiljön på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om arbetsmiljöarbete. Behöver du juridisk rådgivning gällande din personal? Kontakta oss för personalrådgivning I många fall erbjuder advokatbyråer och juridiska ombud en kostnadsfri inledande rådgivning som är definierad till en mycket begränsad tid. Ofta är den tiden knappt tillräcklig för att värdera de juridiska aspekterna av frågan. Vi har som mål att alltid ha en god dialog med våra uppdragsgivare och klienter rörande vårt arbete. Vi arbetar med flera olika lösningar för debitering - bland annat genom serviceavtal, fastpris, pristak och arbete med debitering för nedlagd tid. Kontakta oss för en dialog om ditt ärende. Läs mer om våra serviceavtal

bottom of page