Statusuppdatering gällande bland annat korttidsarbete.

Uppdaterat: 8 apr. 2020

Korttidsarbete (tidigare benämnt korttidspermittering)

Nu har det gått en vecka sedan regeringen beslutade att införa det utökade stödet med korttidsarbete, i syfte att försöka undvika massuppsägningar. Tillväxtverket, som är ansvarig myndighet för detta statliga stöd, uppdaterar löpande sin hemsida med information om hur stödet praktiskt fungerar. Detta är en extraordinär situation som krävt denna extraordinära åtgärd som tidigare inte funnits. Det är därför det inte är någon som vet exakt hur detta ska fungera. Håll er uppdaterade med allmän info på Tillväxtverkets informationssida om covid-19;

Det är alltså skillnad mellan arbetsgivare med kollektivavtal och arbetstagare utan kollektivavtal, när det gäller användandet av korttidsarbete enligt dessa regler rent praktiskt.

Kollektivavtal

För arbetstagare med kollektivavtal där det finns en central överenskommelse om korttidsarbete, ska man komma överens med den lokala klubben om hur permitteringen rent konkret på det arbetsstället ska ske. Har man ingen lokal klubb får man vända sig till den regionala klubben. Med facket bestämmer arbetsgivaren då vilka arbetstagare som ska omfattas av korttidsarbete och i vilken omfattning. Man kan då använda sig av olika nedgång i arbetstid för olika grupper. Observera dock att de procentuella nivåerna inte går att avvika ifrån – det är alltså 20, 40 eller 60 procent som gäller.

Inget kollektivavtal

När det gäller arbetsgivare utan kollektivavtal så ser reglerna annorlunda ut. Man måste få till avtal om korttidsarbete med minst 70 procent av arbetstagarna på en och samma driftsenhet. Man gör ingen distinktion mellan arbetstagare och tjänstemän, utan räknar alla som är på samma kontor/verkstad. De arbetstagare som inte skriver under gällande korttidsarbete kan alltså inte gå ned i tid med stöd av dessa regler.

Den arbetstidsminskning som man kommer överens om gäller lika för alla arbetstagare inom driftsenheten – man kan alltså inte ha olika omfattning om man inte har kollektivavtal. Observera att dessa avtal inte behöver MBL-förhandlas.

Företagsägare

Tidigare angavs på Tillväxtverkets hemsida att bolagsägare inte omfattas av stödet. Nu har man uppdaterat infon genom att förtydliga att alla utom ägare av enskild firma kan söka stödet. Stödet gäller för alla anställda som man varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden, och som var anställda tre månader innan stödmånaden.

Vad är kostnadsbesparande åtgärder?

En av förutsättningarna för att kunna söka stöd som givit upphov till en hel del frågor är det här med att arbetsgivaren ska ha företagit kostnadsbesparande åtgärder. Vad ska anses vara en kostnadsbesparande åtgärd? Vi kan inte med säkerhet veta hur Tillväxtverket kommer bedöma detta, men tittar man i förarbeten till lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete så ges exempel som att man avslutar inhyrd personal, konsulter och tidsbegränsat anställda som inte kan anses vara verksamhetskritiska för den fortsatta driften. Det borde innebära att det går att behålla en för verksamheten viktig person även om denne råkar var inhyrd eller konsult bara arbetsgivaren kan visa varför.

Uppskjutna avtalsförhandlingar